I går postade jag följande på Facebook:

”Måndag till onsdag har jag delar av dagarna upptagna med att göra mina två 60-minuters radioprogram för närradio som sänds på tisdagskvällar mellan 19 och 21. Var fjärde vecka är jag dessutom tekniker i studion under det programmet.

På onsdagar har vi varje vecka med äldrekören Solrosorna en halvtimmes sångstund med andakt på äldreboenden och ”Träffpunkter”. I dag sjöng vi advents- och julsånger med mer deltagande än vanligt från de deltagande boende och personalen.

Onsdag kväll är jag med på bönesamling i kyrkan, och då är det jag som är pianist eller ukulelespelare och oftast väljer sånger.

I mitt magasinsprogram ”Toner & tankar” har jag oftast en följetong, och de senaste veckorna har jag läst en spännande bok av min far Agne Holmberg om flykten undan japanska soldater ut ur Kina under 2:a världskriget 1942.

Så lägger jag radioprogrammen och följetongen på min hemsida under fliken / mappen ”Radio”.

Bibelstudiet och ljudboken lägger jag också på min podd ”Bitar ur livet”. Alldeles nyss kom jag ifatt med avsnitten där. Lyssna gärna på följetongen, där jag nästa vecka läser det sista kapitlet. ”Japanerna kommer” heter boken. Lyssna på avsnitten, så hinner du höra avslutningen nästa vecka! Bibelstudierna är läsning av ett kapitel i Apostlagärningarna varje gång och några sånger i varje program.

Min podcastklient heter Podspace, men det är överskådligare och lättare att lyssna på podden via ”Spotify” eller Apple Podcasts. Sök på ”Ingvar Holmberg” eller ”Bitar ur livet”. Här kommer en direktlänk: https://podcasts.apple.com/…/bitar-ur…/id1513207845

Min hemsida är lätt att hitta, om du söker på nätet på Ingvar Holmberg. Direktlänken är https://ingvarholmberg.se

Ha det så bra i adventstid! Norrköping är vackert upplyst från den tidiga skymningen med massor av lampor, slingor och ljuskonst från 1 december till mitten av januari.

Hälsningar från Ingvar Holmberg 6 dec 2023

Foton: 01 – min podd; 02 – Solrosorna på ett äldreboende; 03 – Agne Holmberg i Yunnan

Numera i affärerna ser man många olika sorters surdegsbröd, för surdeg har blivit modernt
igen. Annars har ju i moderna tider surdegen mest ersatts av jäst eller bakpulver.

Själv lagar jag ganska ofta mat, men bakar gör jag mera sällan. Dessutom har mina försök att använda färsk jäst misslyckats gruvligt, så nu väljer jag utan undantag recept som bygger på bakpulver – enklare för mig att hantera.

I Bibelns bilder förekommer surdegen både i negativ och positiv mening. Oftast är det en bild för ondska och elakhet, och den surdegen ska vi naturligtvis akta oss för.

Nu vill jag påminna dig om den goda surdegen, en liknelse som väldigt många människor i vår tid verkligen borde känna sympati med och kunna ta till sig:

Den goda surdegen finns i den lilla korta liknelsen Jesus berättar i Matteus kapitel 13 bland flera liknelser om himmelriket, Guds Rike. ”33 Ännu en liknelse gav han dem: ”Himmelriket är som en surdeg, som en kvinna tar och blandar in i tre mått mjöl tills alltsammans blir syrat.”

Surdegen är alltså Guds Rike, kanske också vi kristna – Gudsrikets barn.
Kvinnan i sin vardagssyssla blir en bild av den gode Guden, som tålmodigt sitter och rör in och knådar in det goda, det bestående, det eviga livet i ”mjölet” – världen, universum – tills Gudsriket uppfyller allt.

Den goda surdegen ”gör inget väsen av sig”. Den utför sitt verk genom sina inneboende egenskaper. De senaste dagarna har jag funderat över hur det visar sig i våra liv.
Det är när vi fortsätter att göra det vi vet är rätt, hur världen än ser ut och vad än andra omkring oss håller på med.

Det är att fortsätta vara en bedjare, gudstjänstbesökare, deltagare i uppgifter i familj, samhälle och församling. Det är att ”hålla fast vid den goda bekännelsen”, fortsätta säga goda ord, ge uppmuntran och en och annan kram, att i samtalen flika in ”Gud välsigne dig!”, ”jag ska be för dig”, ”ge inte upp” och liknande.

Det är att ha nära till Bibelns ord varje dag – i bokens form eller i telefonen -, att nynna på eller sjunga de gamla och nya sångerna ensam eller tillsammans med andra, att vara tacksam till Gud och människor och att lägga märka till det goda också och inte bara det negativa.

I surdegens ”värld” går framstegen oftast inte så fort, men vi har alltid kvar Hoppet, det som i dag är en bristvara.
Vi vet ju att en gång ska hela universum vara genomsyrat av Guds Rike, Guds godhet och rättvisa, den nya tillvarons ofattbara ljus och glädje.

Hälsningar den 11 november 2023 från Ingvar Holmberg

(Tre bilder av de många, många som dyker upp när man googlar ”surdeg”)

Jag begriper inte ”insidan” och mekaniken i tekniska saker, men jag är ganska duktig på att använda datorn, dataprogrammen och apparaterna som jag använder och tycker mig behöva.

Ofta senare på kvällarna sitter jag i min soffa framför TV-n och tittar på filmer och serier, sällan från de cirka 15 kanalerna vi har abonnemang på i huset. Mest är det via SVT Play eller någon filmkanal, där man kopplar surfplattan eller telefonen till TV-n och ser programmet eller filmen på den tid som passar en själv. På så sätt behöver man aldrig utebli från gudstjänst eller umgänge med andra för att kunna se ett önskat program.

Jag tycker dessutom om att se på filmer eller serier via dvd-spelare och i vissa fall VHS, dvs gammaldags videokassettband. Jag har en spelare för dvd och videokassetter kopplad till min gamla TV.
Under en tid har det varit krångel med den ”sladd” som heter Chromecast och som kopplar ihop TV-n med surfplattan, det vanligaste sättet för mig att se på TV. Jag har bytt till en annan sladd, men felet kvarstod.

Häromdan köpte jag en ny, modern TV via internet för 2300 kr och fick den till dörren inom ett dygn för 99 kr. Kartongen var så lätt, att jag drabbades av misstanken att den var tom, men det var den inte. Jag skruvade på fötterna och satte elkontakten i uttaget och kopplade in de tre kablarna som utgör kontakten med de 15 TV-kanalerna, sladden till surfplattan och kabeln till dvd-spelaren. Direkt installerades alla kanalerna på TV-n och det andra fungerade också. Förut har jag måst byta mellan TV och Chromecastsladden på baksidan av TV-n. Nu har jag två såna uttag på TV-n och kan bekvämt välja på fjärrkontrollen vilken funktion jag vill ha.

Är det inte märkvärdigt hur mycket man kan få tillgång till, när man bara är inkopplad rätt?

I morse satt jag i soffan med TV-n släckt och Bibeln uppslagen på det lilla bordet framför mig. Jag läste de eviga Orden och nynnade och sjöng till Gud och samtalade med Honom.
Och i morse slogs jag av tanken på hur mycket jag har tillgång till för att jag är ”inkopplad” till Honom.
Men jag skämdes när jag tänkte på hur ofta jag använder den här ”uppkopplingen” till att försöka övertyga Gud om mina planer och ”goda idéer”. Det är ju när jag finns öppen och disponibel för Hans ”program” som jag berörs på djupet och leds vidare som människa.

Mina favoritfilmer – som jag kan se många gånger – har ofta inslag som berör mig positivt både i känslan och viljan.
Men stunderna med släckt TV och ”ljussken” från Bibeln betyder mer! Det är jag glad för.
Men visst är jag lycklig över min nya 32-tums-TV…..

Hälsningar 1 nov 2023 från Ingvar H

(Foton från idag på TV-n och videobild från surfplattan och dvd-spelaren)

Tv: sång och spel i Örnsköldsvik i maj 2023 Ovan: Min helade hand 30 okt 2023

För mig är det inte givet att alltid vara frisk eller kunna göra det som är ett av mina största glädjeämnen – att fortfarande kunna sjunga och kunna spela piano och ukulele till sången.
Därför var det för precis en vecka sen på kvällen i bönegruppen hemma hos en av deltagarna lite oroligt att känna att min vänstra hand var ond och lite svår att ta ackordgreppen med på ukulelen.
Och den natten hade jag väldigt ont i handen och hade svårt att sova.
Nästa morgon kunde jag med stor möda röra fingrarna på vänsterhanden och hade ingen kraft alls i handen. Jag fick ovant göra  vanliga saker i köket med höger hand eller stötta upp med höger hand.
Och jag tänkte: ”Är det här dagen då jag måste sluta  spela?”
Vid vår lilla läsning och bön vid köksbordet bad jag min Gittan be för mig. Och på kvällen i en samling för församlingens förebedjare berättade jag för dem om min hand, tog fram den lilla oljeflaskan ur min axelväska och bad de andra att smörja med olja och be för mig med handpåläggning. Det gjorde de med engagemang och omsorg.
Nästa morgon var smärtan och orörligheten nästan borta, och efter ytterligare en dag var handen både stark och rörlig igen.
Jag tackar min fru och mina vänner och framför allt min Frälsare för helandet och undret!

Var det ett nödvändigt under mitt i en värld av ofattbara lidanden, svåra smärtor och sjukdomar? Det vet jag inte, men i väntan på alla de andra bönesvaren och undren som behövs, så tackar jag av hela mitt hjärta för undret jag fick uppleva för några dagar sen.

Psalt 105: 1 ”Tacka Herren, åkalla hans namn, gör hans gärningar kända bland folken!
2 Sjung till honom, lovsjung honom, tala om alla hans under!”

Hälsningar 30 okt 2023 från Ingvar H