Att ha vänner är sann rikedom

Min fru och jag kom häromdan hem från 6 dygn i Örnsköldsvik, där våren kommit en bra bit på väg men inte riktigt som här, när jag i går gick bland ljuvligt doftande syrener i närheten av vårt hus och de tre höghusen som snart är klara för inflyttning.

Vi bodde sex år i ”Ö-vik” 1978-84 och fick många goda vänner där och med många består vänskapen, fast det är nästan 40 år sen vi flyttade därifrån.

Att ha vänner är sann rikedom!
Vad sägs om att få bo och äta i sex dygn och inte känna att det är till besvär? Att kunna ta fram det man är sugen på i kylskåp och förråd? Att få stöka ner i köket med mina indiska kryddor och tillbehör för att sen få bjuda hem några vänner på indisk mat ena kvällen? Att få träffa andra vänner ytterligare ett par kvällar, inbjudna av våra värdar Gunnel och Stefan? Att få äta frukost och andra måltider på veranda med utsikt mot fjärden och bergen med skog på? Att få sitta i vedeldade bastun vid vattnet och sen doppa sig i 8-9-gradiga vattnet, där isen gick upp 10 maj i år?
Att få sjunga och be och prata med människor som också älskar Jesus Kristus och Hans kyrka?

Att få träffa de gamla vännerna Rune och Marianne som jag har delat så många underbara naturupplevelser med både runt fjällstugan i Lappland och vid kusten utanför Ö-vik?

Lördagen och söndagen blev återvändarhelg för Pingstkyrkans 100-årsjubileum som firas med flera olika händelser det här året. I festliga gudstjänster med återuppväckta körerna Con Brio och Nytt Liv och en rad pastorer från olika årtionden mötte jag dem jag kände igen och dem jag inte kände igen. Bl.a. var det tre, fyra brudpar, (varav ett vigdes hemma i vårt hem), som glädjestrålande berättade att jag vigt dem under mina år som en av pastorerna i församlingen. För mig hade det där bleknat bort…. Så det var en del generande ögonblick, men det kändes som om jag var ursäktad för att jag inte kom ihåg lika bra som de. Men vilken rikedom att möta vänskapen och uppskattningen efter alla dessa år!

Att ha vänner är sann rikedom!
Tack, Gunnel och Stefan, för underbara dagar tillsammans!

Hälsningar från Ingvar Holmberg 24 maj 2023

Denna varma sommareftermiddag tog jag gott om tid på mig på vandringen till kvällens bönemöte i Pingstkyrkan.
Jag spände på mig ukulelen i fodralet på ryggen och tog min ”bibelpåse” över axeln.

På Gamla Övägen såg jag blommande hägg för första gången i år. Jag passade på att ta en ”häggselfie” – selfies med blommor och träd är för mig mer angelägna än de med kändisar.

Också spirean blommade i häckarna. Personligen uppskattar jag häggens söta doft mer är spireans lite skarpare, så är det för mig.

Så tog jag en liten pratstund på en bänk i Vasaparken med en okänd man från Gambia som just installerade nytt sim-kort i sin telefon.

På ”vanliga” platsen vid spårvagnshållplatserna på Drottninggatan vid Hörsalsparken stannade jag och tog ukulelen ur fodralet och sjöng några sånger stående i solskenet. Nästan direkt kom ett par unga människor fram till mig som dragna till sången. De log uppmuntrande och pratade med mig och berättade att de var från IMC, den internationella kyrkan vid Norrtull. De var ute och pratade med ungdomar och andra och blev förvånade och uppmuntrade att någon sjöng om Jesus på stan.

Så hände en oväntad och uppmuntrande sak: En man som suttit vid Espresso House en bit bort, kom fram till mig och ställde utan ett ord en oöppnad flaska juice och en mugg med isbitar vid mina fötter och log mot mig och gick i väg igen.

Efter min sångstund hällde jag upp denna smoothie med smak av apelsin och passionsfrukt och njöt under vandringen vidare. Det var första gången för mig och så välkommet. Jag undanber mig alltid pengar, om någon vill ge det, men det här kändes annorlunda. Var det en ängel i förklädnad?

Efter en timmes bönemöte gick jag till bussen och tog den hem, tacksam för min eftermiddag och kväll.

Just nu är jag i en period av inläsning av många dikter på video för YouTube. Den här som följer, finns på en av mina videos, men den passar att ta med i dag.

Hälsningar från Ingvar Holmberg 10 maj 2023

Häggens svar
Hur kan tiotusen blommor
på ett träd
slå ut och börja dofta
samma dag?

Och hur kan tusen andra träd
göra det samtidigt?

”Så fort vi kan och vågar
och när solen lyser
och när vinden är varm.
Ingen onödig väntan!”

Och när när brukar det bli?

”Vi måste hinna före
syrenerna –
någon vecka eller dag
eller några timmar
i alla fall.”

Och när var det i år, då?

”I år var det igår.
Det måste först bli vår.
Så är det varje år.”

                                                /Ingvar Holmberg 180510/

Nu börjar påskveckan -”stilla veckan”.
I går var det Palmsöndagen, den glada söndagen, då vi firar att Jesus red in i Jerusalem och firades av många människor.

För mig och min Gittan började helgen på lördagen strax före klockan 18 med helgmålsbönen i SVT, då vår ”favoritpredikant” Caroline Krook, pensionerad biskop, talade om Jesu intåg utifrån Bror Hjorts mustiga altartavla från Salabackekyrkan i Uppsala.
Se och hör gärna de fem tänkvärda minuterna på följande länk:
https://www.svtplay.se/video/KLaymyN/helgmalsringning/lor-1-apr-17-50?id=KLaymyN

I palmsöndagens gudstjänst möter vi både festen och allvaret, för Jesus kommer till Jerusalem, medveten om att hans lidande och död är nära förestående.

2021 under pandemin gjorde jag en 45-minuters palmsöndagsgudstjänst i min bostad med bl.a. tre älskade psalmer att sjunga med i och med händelserna innan påsken. Följ gärna den gudstjänsten om du vill! Länk: https://youtu.be/wi0v0p3iaR4

Ända från min barndom under 1950-talet på svenska skolan i Kodaikanal i Sydindien minns jag vår gamle skolpräst Bror Tilliander inför påsken läsa Jesu lidandes historia i evangelierna, och än i dag brukar jag läsa de texterna just under stilla veckan.

Härom året gjorde jag också för YouTube sex korta videos som en ”påskvandring” genom påskhelgen från Dymmelonsdagen till och med Annandag Påsk. Bl.a. hade jag hjälp av min vän prästen Fredrik Weflö i Söderledskyrkan att illustrera och berätta om Dymmelonsdagen då kyrkklockornas klang än i dag dämpas fram till påskdagen för att markera påskens händelser.
Här följer länkarna till de olika programmen, som du kan följa dag för dag från och med onsdag den här veckan:

Påskvandring 2021 med Ingvar Holmberg:

1 – Dymmelonsdagen
https://youtu.be/kQwLgB7JJ3Y

2 – Skärtorsdagen

https://youtu.be/-c1UZrnGAlQ

3 – Långfredagen

https://youtu.be/3o1QoZzfSYg

4 – Påskafton

https://youtu.be/zD9xywZdCiM

5 – Påskdagen

https://youtu.be/j8JJO66oTn8

6 – Annandag Påsk

https://youtu.be/5VexKfwQtXI

Visst är det härligt med påskens mat och fester och godis och påskpynt!
Vi gläds åt att vår dotter och dotterson kommer ett par dagar till oss i Norrköping under påskhelgen!

Foton fr Ramunderberget, Söderköping 4 april 2021 och utanför Norrköping 8 apr  2021

Men allt det där blir bara rikare och festligare och mer meningsfullt, om den här veckan också får vara ”Stilla veckan” med stunder av eftertanke och bön och tacksamhet till Frälsaren Jesus Kristus!

God påskvecka och glad påsk önskar jag dig!
3 april 2023 Ingvar Holmberg

Det är inget att skryta om – men mycket att vara tacksam för.
Många i omgivningen kan nog höja på ögonbrynen och skaka på huvudet:
”Hur är människor funtade som håller ihop så länge?
Har dom inte utvecklats? Har dom inte förverkligat sig själva?
Passar dom inte bäst på museum?”

Vi är minsann inga experter på relationen i ett äktenskap, eftersom vi fortfarande bara är inne på vårt första försök.
Men vi var väldigt kära i varann, när vi var unga, och vi var helt inställda på att hålla ihop hela livet.
Vi lovade varandra trohet inför Gud och våra familjer och vänner.
Och vi upplevde och upptäckte och lärde oss den fysiska kärleken hos varann och av varann, och vi har gjort så gott vi har kunnat i att göra varann lyckliga.
Och två fantastiska och fina barn fick vi, en son och en dotter. Vi förlorade vår son helt oväntat när han var 42, och det var en hemsk upplevelse som knappt går att beskriva. Men vi fick i alla fall ha honom i 42 år.
Och vår dotter har gett oss ett barnbarn – den unge Elliott som har hunnit bli 23 år. Vi är verkligen lyckligt lottade.

Jag erkänner villigt att det nog är mer min fru Gittans förtjänst än min att vi har hållit ihop så här länge och vill fortsätta livet ut. Jag tar större plats på alla sätt och hörs och syns för mycket i sammanhangen där vi finns, men jag är inte utan kärlek till och respekt för andra människor och inte till Gittan heller. Henne kommer jag att älska till min död, tror jag.

Allra mest är det nog Guds förtjänst och nåd och hjälp att vårt äktenskap bestått och ännu består. ”I honom är det vi lever och rör oss och är till”, som Bibeln säger. Om man tror på livslångt äktenskap och praktiserar trohet och ärlighet och ser kärlek som något man lika mycket ska ge som förvänta sig att få, då har det livslånga äktenskapet en chans utan att endera parten förkvävs .

Så jag säger i första hand: ”Tack, Gud, och tack, Gittan, för ett fungerande äktenskap och för min underbara familj!”

I dag hade vi solsken och värme en stor del av dagen. Mitt på dan hämtade jag bilen i garaget och körde fram till dörren. Jag bad en lämpligt placerad granne ta några bilder på oss utanför höghuset. När jag förklarade anledningen, berättade han att han och frun hade 46-årig bröllopsdag i år. Så tog vi bilen till stan, och Gittan bjöd mig på god asiatisk lunch på restaurang, och jag köpte några rosor till henne.

Bifogar några bilder från i dag och också bröllopsfestfoto för 55 år sen.

Hälsningar från Ingvar Holmberg 23 mars 2023

I går eftermiddag och i dag på morgon promenerade jag ner till stan som så många gånger förr.

Det var 15 mars i går, och jag överraskades av att krokusarna på slänten vid Såpkullen längs Gamla Övägen var framme redan. Jag borde ha tagit fram mobilkameran i går, men jag glömde det, så jag tog bilden i morse i stället.

Det som överraskade mig och fick mig att tänka på kameran var när jag i går eftermiddag vid halv sex gick förbi vår konserthall De Geer-hallen vid Strömmen, det som är hemmaarena för Norrköpings symfoniorkester med cirka 85 musiker. Där vid vattnet stod blickstilla en häger – mitt i stan med allt buller. Den hoppades nog mera att snappa upp en fisk än att snappa upp toner från någon symfoni.

Men det var först i dag på morgonen som jag såg hägern på andra sidan vattnet igen och samtidigt fick se resultatet av hur något annat väldigt odjur hade snappat upp en röd personbil ur vattnet och hängt den på tork.

I går när jag gick över Strömsholmen hade änderna samlats för att sova i en jätteskock tillsammans. När jag stannade och tog fram kameran igen, kom de snabbt vaggande fram till mig, vana att få bröd av de förbipasserande. Men bröd hade jag inget. Jag fick försiktigt kliva mellan dem och fortsätta gå, och jag tyckte allt, att de tittade förebrående på mig, även om de inte sa något.

Några steg längre fram såg jag ett moln mörka fåglar mot kvällshimlen, ganska högt, och det kan lika väl ha varit en svärm kajor som några hitflyttade fåglar från sydligare breddgrader.

För några dagar sen såg jag på min vän Stures Facebooksida underbara snö- och skidbilder från spåren nära Själevad och Rutberget i Örnsköldsvikstrakten. Vi lever verkligen i ett fantastiskt land med variationer. Men här i Norrköping våras det med krokus, vilseflugna hägrar och röda personbilar hängande på tork över Strömmen.

Hälsningar från Ingvar Holmberg

I min barndom fanns sagorna om trollen och tomtarna och prinsessorna. Teckningarna av John Bauer och andra illustrerade sagorna.

Nu är jag i dagarna 76 år. Trollen finns numera ofta på nätet och förklär sig bättre och är tusen gånger ondskefullare än trollen i min barndoms böcker.

Två gånger de senaste månaderna har jag blivit räddad från de moderna trollen – och nästan utan egen förtjänst! Förmodligen var det mest Guds goda beskydd.
Ena gången var jag på vippen att föra över några tusenlappar till ”min dotter via hennes s.k. nya telefonnummer”. Andra gången var i går, då jag höll på att trycka på en länk i ett mejl med anknytning till ”mitt Facebook-konto”. En Facebook-vän bad om en kod från mig för ”att få igång sitt konto”!! Slentrianmässigt hade det varit lätt att bara trycka på länken, men jag anade att mitt eget Facebook-konto i så fall skulle bli kapat. Så jag sökte upp telefonnumret och ringde upp min vän och frågade lite. Och då visade det sig att mina aningar besannades. Hans konto hade blivit kapat.

Tack, Gud, för beskydd! Vi behöver alltsomoftast be med orden i ”Fader vår” – ’fräls oss från ondo’ , ’rädda oss från det onda’!
Är man dessutom, som jag, lite troskyldig och tänker gott om människor, är det lätt att hamna i trollens klor.

Varje dag och vecka då livet och kroppen fungerar skapligt och jag får leva mitt vanliga liv, är en ofattbar gåva. När som helst kan hela tillvaron förändras, som för hela det ukrainska folket för precis ett år sen. Det var då som ett av nutidens farligaste troll kände sig ”tvingad” att ”försvara de stackars ryssarna i Ukraina” genom att skicka bomber och raketer och hundratusentals soldater in i Ukraina.

Jag är så tacksam för min lilla enkla tillvaro tillsammans med mina kristna vänner i min egen ålder och äldre och yngre. Vi träffas till bönemöten på onsdag kväll och lördag kväll i vår kyrka och lite nu och då i våra hem, och vi sjunger de gamla och nya Jesussångerna.
Visst använder vi våra smarta telefoner och surfplattor och swishar lite betalningar och skickar mejl och har lite kontakt med våra Facebook-vänner och tittar på TV-nyheter och lite förströelseprogram, men det är inte det som bär upp våra liv. Nej, det som bär är det riktiga livet, den riktiga gemenskapen med Gud och vår familj och våra vänner! Välkommen att vara med oss!

Ett bra tillfälle är söndagen den 12 mars kl 16 i Pingstkyrkan i Norrköping. Då kommer några jämnåriga med mig med våra slitna men fungerande röster och musikantfingrar leda allsången i ett 20-tal välkända ”Jesussånger” till piano, bas, gitarr och blockflöjt. Då sjunger vi tillsammans och ser på varann ibland och blundar ibland och glömmer trollen som finns i tillvaron. Då ska vi vara glada!

Hälsningar från Ingvar Holmberg i Norrköping 25 februari 2023

”Nu är jag här igen!”
”Har du varit borta?”
”Ja, jag har ju mer eller mindre slöat i två veckor!”
”Ursäkta, men jag hade inte märkt något!”
”Typiskt!”

Hej, kära vänner!
God fortsättning på det nya året!

Jag är ju pensionär sen rätt många år, men av eget val är mina veckor i vanliga fall ganska tätt inbokade av bönemöten, bönegrupper, gudstjänster och producering av radioprogram och blogginlägg och program för internet.

Den här julen, mellandagarna, nyåret och första dagarna på det nya året har jag levt nästan helt utan så mycket tider att passa. Och jag har firat rejäl ledighet med gemenskap med familj, vänner, god mat, sällskapsspel och mycket avkoppling och tittande på TV, filmer och serier och lösning av korsord.
Vår dotter och dotterson var hos oss fler dagar än vanligt, och vi firade julen med våra respektive favoriträtter (lite olika för var och en) med sill, sallader, skinka, lax, Janssons frestelse, revbensspjäll, kalkon på Juldagen etc.

Och julsångerna och julgudstjänsterna och tacksamheten till Gud var naturligtvis en del av det hela.

En trevlig höjdpunkt på Trettondagsafton, som till stor del sammanfaller med julen i Ukraina och Ryssland, var att vara med på en träff i Pingstkyrkan med ukrainare och svenskar i en gemenskapskväll med utdelning av kläder och skor och fikagemenskap och prat och sång till ukulele, där svenskar lite tafatt sjöng på ryska och ukrainare lite tafatt sjöng på svenska.
Samtalen på ryska, engelska och svenska med de 10-12-åriga helskärpta och mycket trevliga skolbarnen och deras mammor satte djupa spår.

Också den här veckan går livet lugnt och ledigt, innan det blir mer som vanligt nästa vecka . Livet är fantastiskt!
Den oförliknelige Ingemar Olsson, pastor, sångare, musiker och sångförfattare, sjunger i en sång som jag har sjungit mycket med barn under årens gång:
”Helhjärtat vill jag göra
allt som jag nånsin gör
Helhjärtat vill jag leva
Helhjärtat tills jag dör
Refr: Med hela hjärtat hela tiden
överallt och jämt.
Med hela hjärtat hela tiden
alldeles bestämt.
…Helhjärtat vill jag jobba
Helhjärtat vara lat
Helhjärtat vara hungrig
Helhjärtat äta mat….
….Helhjärtat vill jag sjunga
Helhjärtat hålla tyst.”

9 januari i nådens år 2023
Ingvar Holmberg

Alldeles nyss, tre dagar före julafton, gjorde jag färdigt en podcast om vad julen egentligen handlar om.
Det är nyttigt att försöka formulera och sammanfatta olika saker och företeelser och begrepp. Det är när man förklarar för andra som det visar sig om man själv har grepp om något.

I dag mitt på dagen stod jag med ukulelen mitt i stan i Norrköping och sjöng julsånger en halvtimme och fick många vänliga nickar. Jag lyckades också dela ut några foldrar som berättar om Jesus, men det är svårare att få folk att ta emot. Men när en man i min egen ålder sa nej med eftertryck och skällsord om gudstro av alla slag, då kom en dam som nyss vänligt tackat nej till foldern, fram till mig och bad att få den. Vi fick ett fint litet samtal, och jag fick till och med be en liten välsignelsebön för henne där på trottoaren.

Lyssna gärna på min podd! Länken kommer nedan. God Jul!
21/12 2022 Ingvar Holmberg
https://pod.space/ukulelegubbenspodd/06_jul-nar-jesus-kom-till-jorden