Kategoriarkiv: Ingvar Holmbergs blogg

Välkommen till min blogg!
Här kommer varje vecka ett nytt blogginlägg
med funderingar i skilda ämnen.
Dessutom kommer det ofta att vara information om
och länkar till videos och radioprogram
med mig som upphovsman.
T.ex kan du höra en del av mina blogginlägg, dikter och sånger
och se mig framföra dem i enkla videos.

Det var inte någon kod…

Nyss hade en mig närstående person bjudit några väninnor på mat hemma.

När det var dags för middagen ringde en av gästerna frustrerat i telefon och stod vid porten och hittade inte hur man skulle knappa in koden på dörrlåset på ytterdörren till höghuset.

Det blev förvåning i andra ändan av ”tråden”, för det fanns ju inget kodlås, bara en ytterdörr att dra till sig, eller ännu lättare, att trycka på dörröppnaren vid sidan av dörren och få dörren att öppna sig automatiskt. Inte heller den stora knappen hade gästen sett.

Förväntan att det skulle vara låst och kodat blev ett stort hinder för att helt enkelt gå in genom dörren. Denna gäst hade hört något nummer också, men det var ingen kod utan ett lägenhetsnummer.

Ibland är livet och sakerna framför oss lättare och mer öppna än vi tror.
Till exempel kan vi få för oss att någon vi träffar är stram och otillgänglig. Det har, måste jag erkänna, hänt mig en och annan gång.
Numera tilltalar jag de flesta jag träffar och bara pratar på glatt. Oftast innebär det att jag får ett liknande gensvar.

Låt oss inte stå frustrerade inför dörrar som i själva verket är öppna!
Den som förväntar sig att saker och ting ska gå bra, får ofta se att det också går bra.
Den som förväntar sig svårigheter överallt kanske går miste om en hel del öppna dörrar i livet.
Lycka till! Känn på dörren!

Verkligheten överträffar dikten

Verkligheten överträffar dikten – eller fantasin, vilket kanske är ett ord lättare att förstå i vår tid, fylld av ”fantasy” och animerade och skapade figurer, äventyr och världar.

Hela livet har jag varit fascinerad av sagor, påhittade äventyr, science fiction och fantasy. Böcker och filmer med märkliga och underbara världar kan jag bli uppslukad av. Ibland föredrar jag att läsa böckerna och själv låta bilderna formas i mitt huvud, ibland tycker jag filmerna blir lika bra eller nästan bättre än vad jag kan fantisera ihop själv. Tolkiens ”Sagan om ringen” föredrar jag i bokform, även om jag har sett filmerna. ”Harry Potter” har jag läst men föredrar i filmversionen. Vissa andra böcker som jag älskar vill jag absolut inte uppleva på film.

En sak är säker – inga påhittade världar eller äventyr är vackrare eller mer fascinerande än denna verkliga värld där vi alla lever i några år eller årtionden! Denna skimrande pärla i universum vid namn ”Jorden” är överlägsen all fantasy i skönhet, artrikedom, variation och dramatik.

Och på denna ”skimrande pärla” – jorden finns djurens konung, lejonet, och skogens konung, älgen, och alla andra fascinerande varelser från insekterna i en skog eller på en äng till de väldiga valarna och jättefiskarna i havsdjupen.

Mest fascinerande av alla dessa varelser är ”skapelsens krona”, människan – människan i sin storhet och ömklighet. Varenda en är unik och värd att lyssna på och lära känna. Varenda en är älskad av Skaparen, Herren Gud.

Ju mer tiden går, desto viktigare blir det för mig med det verkliga, det naturliga och det enkla. De små glädjeämnena och njutningarna, att leva i nuet och uppleva naturen och enkel samvaro med olika människor – allt detta blir viktigt och långt mer attraktivt än alla sorts shower, tävlingar och glitter.

Och ju mer verkligheten och det enkla blir verkligt och viktigt för mig, desto närmare känner jag mig Gud själv, Herren Jesus Kristus som allt är skapat genom och allt är skapat till. Han är centrum i universum och han är verkligheten själv. Bland annat uttrycks det i Paulus brev till kolosseförsamlingen i orden ”själva verkligheten är Kristus” (kapitel 2 vers 17).

Verkligheten är komplicerad och full av det oförklarliga, av lidande, sjukdom och katastrofer och svåra vägval. Allt detta måste vi förhålla oss till, och ibland är det vi själva som på ett sätt hjälplöst dras med av stormvågorna och stormvindarna i livet.
Men mitt i allt kan vi vara i den gode Herdens hand. Han som skapade verkligheten, råder också över den. Hos Honom är vi trygga.

Uttala goda ord!

I går mitt på dan stod jag mitt i stan i Norrköping med ukulelen på magen och sjöng lite ”Jesussånger” en stund. Den här gången (inte alltid!) fanns den där speciella publikkontakten och gensvaret. Bland annat satte sig ett par nyblivna gymnasieflickor på trappan en liten bit ifrån mig och lyssnade en god stund, och vi pratades vid lite. På andra sidan om mig satt en ung kvinna och filmade med mobiltelefonen nästan hela sången ”Barnatro, till himmelen du är en gyllne bro”.

På en bänk i parken intill satt tre ”tilltufsade” människor på en bänk, bl.a. K som ofta funnits i min kyrka förr och nu kanske aldrig går dit men på inga sätt skäms för sin kristna tro. Hon satt med lysande ansikte och sjöng med i ett par av sångerna och gjorde uppmuntrande tecken.

Men det som slog mig mest: På andra sidan gatan och spårvagnsspåren stod en kvinna och väntade på spårvagnen. När jag sjöng Göte Strandsjös vackra psalm ”Som när ett barn kommer hem om kvällen”, artikulerade hon texten och sjöng förmodligen med där på andra sidan gatan som ett eko av de goda orden:
”Som när ett barn kommer hem om kvällen och mötes av en vänlig famn,
så var det för mig att komma till Gud. Jag kände att där hörde jag hemma.
Där fanns en plats i Guds stora famn, en plats som väntade på mig.
Och jag kände: ’Här är jag hemma. Jag vill vara ett barn i Guds hem.’”

Jag sjöng sången tre gånger. Två av gångerna såg jag henne uttala orden, och tredje gången skymdes sikten av den långa, gula spårvagnen. Hon steg på och var sen borta. Men hon hade varit med och uttalat de goda orden, och jag är övertygad om att hennes hjärta kändes varmt en god stund, kanske resten av dagen.

För det är så det är. När vi uttalar de goda orden, kanske sjunger dem, då händer något både med oss själva och dem omkring oss.

Låt oss uttala goda ord – med andra, eller kanske innan andra, så att de ka få goda impulser att vara ”det goda ekot”, ungefär som kvinnan jag såg på andra sidan gatan, fast jag inte kunde höra henne själv.

Nya Testamentet säger: ”För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst.” (Romarbrevet 10:9)

”Kämpa trons goda kamp, grip det eviga livet som du blev kallad till och som du bekände dig till genom att avge den goda bekännelsen inför många vittnen.” (1 Timoteusbrevet 6:12)

”Låt oss orubbligt hålla fast vid hoppets bekännelse, för han som har gett oss löftet är trofast.” (Hebreerbrevet 10:23)

Uttala goda ord! Förvåna dig själv – och andra! Goda ord skapar ringar på vattnet.

Om semesterlättja och dåligt samvete

Jag har haft lite semesterlättja de senaste veckorna vad gäller att uppdatera hemsidan i allmänhet och min blogg i synnerhet.

En hel vecka på Gotland och nästan en vecka på Västkusten så gott som direkt efter det är naturligtvis bidragande orsaker. Jag har helt enkelt varit för upptagen med utflykter, bad i olika ”vatten” och gemenskap med goda vänner för att ha disciplin nog att skriva om det. De som mer kontinuerligt är uppkopplade genom Facebook, Instagram, Whatsapp etc är ju duktigare på att dokumentera allt ”i flykten”, men jag väljer att satsa på hemsidan, bloggen och epostbrevväxling.

Det är ju inte negativt med lite semesterlättja, så jag bestämmer mig nu för att inte ha dåligt samvete för att bloggen inte har kommit punktligt en gång i veckan. Dåligt samvete ska man nog ha för viktigare försummelser som vi alla gör oss skyldiga till – att inte ta tid med vår familj och våra vänner, inte tillräckligt lyssna på andra utan bara prata på själva mm mm.

Jag är så tacksam för min sommar som har innehållit så mycket trevligt!

De senaste två dagarnas intensiva värme här i Mellansverige avlöstes av en kraftig regnskur i går kväll och sen ett mycket kraftigt och häftigt åskväder och störtregn i natt precis här i Norrköping med nära blixtar och öronbedövande åskknallar alldeles intill och med ett par olika strömavbrott i vårt område i natt.

I förrgår gick jag i fyra och en halv timme på golfbanan i Finspång med vagnen och klubborna i 29 graders värme. Dagen innan på hemväg från Västkusten hann jag med att bada två gånger där och en gång vid Vätterns södra strand i Jönköping (19 grader i vattnet och massor av folk på stranden mitt i stan). Och i går blev det eftermiddagsbad i 24 grader i vattnet och 29 grader på land i havsviken Slätbaken på Vikbolandet. Sen kom regnet och åskvädret i går kväll och i natt, men i dag är det soligt och sommarvarmt igen på mer vanligt svenskt sätt strax över 20-gradersstrecket.

Nu har jag fått några olika scheman för höstens aktiviteter som jag är engagerad i: radioprogram både som programmakare och ljudtekniker, ansvar för bönesamlingar i vår kyrka mm. Dessutom har jag många cafémöten och gudstjänster inplanerade för hela hösten och ett par utlandsresor också, en i pastorstjänst till Kazakstan och en sol- och badresa med min hustru. Den resan gläder vi oss åt lite extra, eftersom hissen i vårt hus kommer att vara avstängd i minst fem veckor under senhösten.

Den här sommaren har jag läst i en ”impulsköpt” reabok på kristen konferens i juni. Som flera gånger tidigare kommer jag också nu att läsa i en bok som träffar rakt in i min situation nu.
Jag kommer att återkomma till den i kommande blogginlägg. Just nu är jag i min egen läsning och bearbetning, och jag anar att en del förändringar kommer att göras. Boken heter ”Fri att leva enkelt” av Richard Foster, Libris förlag 2011.

Mina radioprogram börjar kommande tisdag 3 september och läggs ut på hemsidan då.
Vi ses och hörs!

Klädernas budskap

 

Våra kläder ger budskap – både medvetet och omedvetet.
En del människor lägger ner mycket pengar på att visa upp märkeskläder och skor och accessoarer med kända firmamärken.
Andra klär sig medvetet mycket enkelt och ”sjavigt” för anonymitet eller för att visa sitt ogillande av trender och moden.
Just nu är vi i Visby på några dagars vistelse på Gotland med bad och utflykter. När vi kom häromdagen såg vi på stan en hel del människor i ”medeltidskläder” och anade att det var medeltidsvecka i stan, vilket också stämde. Det var fascinerande att se och prata med vuxna och barn som med sin kläder och attribut levde sig in i kläder, kulturyttringar och matseder från för många hundra år sen. Dagen därpå var den avslutande dagen, då man tog ner de gammaldags tälten, skakade ur madrassvaren med halm som man legat på och klädde sig i vanliga kläder och åkte hemåt. Jag pratade lite med några ukrainare som i en grupp på trettio personer kommit och fascinerats av Gotland och miljön under denna vecka.

Vi människor kan alltså lägga ner mycket tid, möda och pengar på att klä oss och agera i enlighet med ett intresse, en livspassion.

Jag blir påmind en annan sorts ”kläder” som också ger ett tydligt budskap. Kristna kyrkor t.ex min egen pingstkyrka, har under tidigare epoker haft tydliga klädregler om kjollängd, huvudbonad, frisyrer etc. Det mesta har väl varit välment men har av många upplevts som en tvångströja. Men det är inte den aspekten av kläder jag tänker på, utan Nya Testamentets undervisning om goda egenskaper som vi odlar och lägger oss vinn om att ha på oss.
Vad sägs om ”Ljug inte för varandra, ni har ju klätt av er den gamla människan med hennes gärningar och klätt er i den nya människan, som förnyas till rätt kunskap och blir en avbild av sin Skapare…Klä er därför som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Och över allt detta ska ni klä er i kärleken, bandet som förenar till fullkomlig enhet.” (Paulus brev till kolosserna kap 3, v 9-10, 12, 14).

Om jag bara kunde lägga lika mycket entusiasm på att klä mig i dessa goda egenskaper som människorna jag såg och pratade med i Visby klädde sig i sina medeltidskläder och agerade ut roller i enlighet med det!

Jag tror att de ”andliga kläderna” också kan ge ett tydligt budskap.
Låt oss ta på oss dem!

Vad menar gässen?

I dag är det augusti, denna mognadens sommarmånad.
För en stund sen kom jag hem från en tidig golfrunda, där jag ensam gick halva banan (”nio hål”) på en timme och tio minuter.
En underbar sommarmånad ligger framför mig med surströmmingsfest på lördag – med förra årets strömming, en dag på Skänninge Marken nästa vecka och sen två veckors badsemester, först på Gotland och sen på Stora Brattön på Västkusten. I år har vi det verkligen beviljat.
Här kommer en alldeles färsk sommardikt, inspirerad av denna morgons upplevelser.

Vad menar gässen?
Första augusti denna morgon
med frisk luft
och himmel med moln
som tycks klarna upp mer och mer.

Jag har varit helt ensam
på min del av golfbanan.
Som vanligt har jag njutit
av kaprifolens doft på något ställe,
men i dag plockade jag
ingen blomma med mig.

Vildgässen ropar uppe i skyn.
De flyger i olika V-formationer
men åt lite olika håll.
Ännu har det inte blivit
så uttalat mot söder.

Vad menar de egentligen?
Sommaren är ju inte slut.
Åtminstone en månad kvar.

Kanske gässen bara träffas
för att äta upp sig
inför den långa flygningen sen.

En stund blev jag orolig,
men än är sommaren inte slut.
Än ska jag njuta – mycket.

”Inlindad” – ett sommardoftande vykort

Det är några dagar av dallrande het sommar igen.
I dag har lufttemperaturen i det böljande landskapet med skördemogna vetefält på Vikbolandet varit 30 grader, medan vi har suttit i bekväma 20 i vår gamla men ändå moderna bil. Vattentemperaturen i Slätbaken har varit 25 i dag med pålandsvinden som fört in ytvattnet i vår badvik, där vi samsas med barnfamiljer från Östergötland, Göteborg och Tyskland de här dagarna.
Jag njuter i fulla drag. Klagar på värmen gör jag inte. Det kommer kalla dagar, så det räcker, längre fram.

Här får du ett doftande vykort från Norrköping. Jag har burit på intrycken i flera veckor, och i dag formulerar jag dem i sommardikten ”Inlindad” här från Norrköping, min födelsestad.

Inlindad
Denna sommar –
inlindad i den söta doften
jag inte varit uppmärksam på förut.

På promenaden
eller cykelturen
på våren och försommaren
kommer förstås dofterna ifatt mig
från hägg, syren och jasmin.

Men nu under hela juli
har den söta men inte påträngande lukten
funnits omkring mig
lite överallt i stan.

Det är mitt Norrköping,
den gamla industristan,
förr – med bolmande skorstenar
och starka lukter och ljud.
Nu är industrihusen
omgjorda till
konsertsal, museum
och fina bostäder.

Blommor överallt i parkerna,
längs broar
och i de stora rondellerna
där fordonen samsas
mitt i brådskan.

Denna sommar har jag sett det
och insett till slut –
det är lindarna, alla lindarna
längs gatorna och i parkerna.
Om blomningen i år har varit
större än vanligt
och under längre tid, vet jag inte.

Jag har helt enkelt varit inlindad,
omsluten och kärleksfullt övervakad
av lindarnas sötma i luften.

Inlindad och tacksam.

Vad får du för 800 kronor?

När jag skriver det här är det i mitten av juli 2019 och i Sverige.
Vad får man för 800 kronor här och nu?

Vi kan ju inte gärna jämföra med hur det var för länge sedan.
När jag började som ung predikantlärling i början av 1968, så var 800 kr ungefär den månadslön jag fick. Sen höjdes lönen när jag efter några månader gifte mig med min Gittan.

Om jag tar 800 kronor ur mitt eget perspektiv i dag, så kommer jag direkt på några saker:
För den summan kan jag fylla knappt 50 liter bensin i vår gamla Saab, vars tank rymmer drygt 70 liter och där bensinförbrukningen inte ens på sommaren kryper under 8 liter på 100 km.
Jag kan få några dagars mat och dagligvaror på min livsmedelsaffär.
Så kan jag bjuda min lilla familj på fyra personer på en skaplig middag på en restaurang (eftersom vi håller oss till alkoholsvaga drycker).
Och jag kan också i bästa fall få en övernattning för två inklusive frukost på pensionat eller enklare hotell.

Andra människor med lite andra vanor och krav på kläder och annat kanske för 800 kronor tänker sig en skjorta eller blus, en veckas tippning, en och en halv limpa cigaretter eller en liter irländsk whisky.

Varför skriver jag om 800 kronor just nu?
Jo, det här året förverkligar jag två drömmar för vardera 800 kronor!
Vet du, att man kan ge ut en egen bok för 800 kronor (egentligen 799:-)?

Om man har ett manus som är utskrivet och formatterat efter lite riktlinjer från förlaget och som består i en inlaga (själva bokinnehållet) och ett bokomslag, så kan man sända det via internet till förlaget. De gör en färdig bok av det med officiellt ISBN-nummer och ställer det till förfogande för bokhandlarna (t.ex. Bokus, Adlibris m fl). Dessutom ingår det i priset att göra boken som e-bok och lansera också den  med ISBN-nummer till bokhandeln.
Om man på internet söker på boktiteln eller ISBN-numret, så hoppar vips den nya bokens framsida upp på skärmen på datorn eller telefonen med uppgifter om vad boken kostar och med möjligheter att beställa den.

Men nu stannar vi upp ett slag! Fortfarande har jag som har skrivit boken inte en enda verklig bok i min hand! För nu kommer steg två i principen ”Print on Demand”, ”Tryckning på begäran”.
Nu kan jag (eller bokhandeln som råkar få en eller flera beställningar på boken) beställa ett ex eller tusen ex eller hur få eller många ex som helst av förlaget, och så kommer böckerna hem till dörren efter några dagar. Styckpriset blir förstås lägre, ju fler man beställer, men är man en pensionär som jag utan egentliga ekonomiska muskler, så kan man beställa några böcker i taget och sälja eller ge bort dem och beställa nya allt efter råd och lägenhet.

I början av detta år gav jag på förlaget ”Books on Demand” ut en bok på 250 sidor på det här sättet. ”Ordslöjd” heter den och innehåller massor av dikter och prosastycken.
Och just nu har jag lagt sista handen vid en helt annan bok, en 270 sidors bok om Apostlagärningarna i Bibeln och vad den skildringen av den tidiga kyrkan i första århundradet kan lära oss i dag. ”Vägens folk” heter den, och jag gjorde den faktiskt i ett slags elektronisk provupplaga för några år sen.
Jag skickade den via internet och beställde några ex för fem dagar sen. I dag fick jag meddelande om att bokpaketet som har tryckts i Tyskland kommer till min dörr vilken dag som helst!
Hela framställningsprocessen och kanalerna är klart för 800 kronor. För mig är det en dröm som går i uppfyllelse. Ursäkta att jag är lite exalterad!

Vad får du för 800 kronor? Vad drömmer du om, förresten?

Avslutningsvis – att skaffa saker kan ge glädje, men att ge bort saker ger ofta ännu större glädje.
Att ge bort 800 kronor till seriöst bistånd i andra länder kan räcka väldigt långt. På Pingstmissionens Utvecklingssamarbetes hemsida (PMU) läser jag att 800 kr ger mat i åtta månader till en av de tre miljoner svältande av Burundis 11 miljoner invånare i Centralafrika.

Låt oss förvalta resurserna vi har och ge generöst dit, där vi vet att det gör nytta!
De kristna hjälporganisationerna har genom många årtiondens missionsarbete pålitliga kontaktpersoner som ser till att pengarna kommer till bästa nytta för de mest behövande.

Dagens ros blev ris

Den här veckan har jag råkat hamna i två tidningar. Häromdan sa en bekant till mig, när vi sågs på en begravning där jag hjälpte till med musiken: ”Ja, du fick ju Dagen ros i dag i Norrköpings Tidningar”.

När jag kom hem sen sökte jag upp raderna i tidningen och tyckte direkt att det som stod där snarare var ”Dagens ris”.
Min predikan i Norrköpings Pingstkyrka för några veckor sen kommenteras med:
Dagens ros  ”.. till Ingvar Holmberg för hans predikan i Pingstkyrkan i Norrköping” En som lever efter Bibeln

Ursäkta mig, men jag vill verkligen inte förknippas med någon som själv kallar sig ”En som lever efter Bibeln”! Hoppas jag aldrig får reda på vem det var!
Min tro är den att den som ger sig själv en sån beteckning, kanske behöver kolla hur det är hos honom eller henne själv med synderna ”stolthet” och ”högmod”, som Bibeln starkt fördömer.

I dag i tidningen Dagen är det en onödigt vänlig och berömmande artikel om mig, skriven av författaren och krönikören och tidningsreportern Malin Aronsson, som var en av mina duktiga sångare och deltagare bland barnen och ungdomarna i Pingstkyrkan i Strängnäs när jag var pastor och körledare där några år på 1980-talet. Malin fick tydligen hjälp och uppmuntran och ”råg i ryggen” delvis genom min medverkan. Därför har hon en helt säkert överdrivet idealiserad bild av mig. Ändå är det naturligtvis en stor ära och glädje att hon ser mig som en förebild och inspiration i livet. Hon själv är ju det för massor av kvinnor och familjer och dessutom en mycket duktig och uppskattad barn- och ungdomsledare i kyrkan i dag, då det krävs långt mer av både kunskap, fantasi och talang att nå fram till barn och ungdomar än när jag höll på med de här sakerna. De unga kan så mycket och har sett och hört så mycket och har liksom tillgång till hela världen genom sina smartphones och moderna massmedia.

Ni behöver inte vara oroliga att jag ska bli för mallig! Jag är mycket medveten om att jag inte kan skryta med att vara fullkomlig eller ”en som lever efter Bibeln”.

Ändå skäms jag inte för den jag är eller de förmågor och gåvor och möjligheter jag har. Jag vet att Kristus gärna använder vanliga och bristfälliga människor som ställer sig till hans förfogande. Och jag vet att jag vid några tillfällen i livet har fått komma just i rätt tid och rätt läge till någon människa och på så sätt bli en viktig pusselbit i deras livspussel. De människorna tänker gott om mig för all framtid, vilken förmån för mig!

Vi får fortsätta med att vara oss själva och göra så gott vi kan med våra dagar och vårt liv. Ibland får vi för mycket kritik, och ibland kanske vi får för mycket beröm. Det kanske jämnar ut sig.

Det finns bara en som är värdig vår hela beundran och tillbedjan, den store Guden och Frälsaren. Att Han vill andas på oss och inspirera oss och låta oss bli till hjälp och stöd för andra människor, det är en fantastisk förmån!

”Bästa livet!” som min syriske frisör brukar säga. Bästa livet!