I måndags hade vi poesipicknick i Vasaparken i Norrköping.
Jag gjorde en missbedömning och avbokade öppnandet av kyrkan, där vi skulle vara om det regnade.
Så när regnet kom och sen ökade i styrka tog vi fram paraplyer och regnjackor och gick in under ett stort träd för lite bristfälligt skydd. Vi var sex personer som trots allt hann med att lyssna på varann och läsa för varann. Ida Lewald hade till och med med sig gitarr och hann sjunga sin charmigt ironiska visa om vårt beroende av telefonen och det digitala flödet.
I parken flödade regnet och våra dikter. Ett par bilder från vår blöta träff visar jag här också.
 |
 |
 |
 |
Ett resultat av våra träffar är att vi stimulerar varann att skriva nytt.
I går morse kom för mig en ny dikt till som talar om tiden som går och dagar som kommer.
Jag kopierar in den här som ett uttryck för kärleken till poesin..
Hälsningar 19 juni 2024 från Ingvar H
Tiden går – men dagen kommer
| Tiden går – men dagen kommer. Visst har mina sjuttisju år gått fort, varje ny dag kommer som en gåva. Numera behöver jag inte ha fyra, fem bollar i luften samtidigt och skynda från sak till sak och ändå inte bli riktigt färdig.Riktigt färdig, det är man när en sak är fullbordad, och en del saker har jag hållit på med i många år, och när det blir riktigt färdigt vet jag inte. Jag vet att varje dag kommer – Vissa dagar, eller snarare nätter, Då är det ofta som om Jag tittar på klockan, |
Ofta somnar jag sen, ibland går jag upp. Då kommer dagen tidigt, men vad gör det? Dagen kommer ofta med en eftermiddagslur, och den vakna stunden på natten med turbofart på tankarna har ofta redan haft resultat med sig.Tiden går, det är sant. När jag ser tillbaka har det gått fort. De senaste åren har jag samlat och sparat – inte pengar och prylar – men sånger, texter, bilder, sånt som är viktigt för mig. Dagen kommer – Och rätt som det är, Tiden går – och Dagen kommer. (Ingvar Holmberg 240618) |