Numera i affärerna ser man många olika sorters surdegsbröd, för surdeg har blivit modernt
igen. Annars har ju i moderna tider surdegen mest ersatts av jäst eller bakpulver.

Själv lagar jag ganska ofta mat, men bakar gör jag mera sällan. Dessutom har mina försök att använda färsk jäst misslyckats gruvligt, så nu väljer jag utan undantag recept som bygger på bakpulver – enklare för mig att hantera.

I Bibelns bilder förekommer surdegen både i negativ och positiv mening. Oftast är det en bild för ondska och elakhet, och den surdegen ska vi naturligtvis akta oss för.

Nu vill jag påminna dig om den goda surdegen, en liknelse som väldigt många människor i vår tid verkligen borde känna sympati med och kunna ta till sig:

Den goda surdegen finns i den lilla korta liknelsen Jesus berättar i Matteus kapitel 13 bland flera liknelser om himmelriket, Guds Rike. ”33 Ännu en liknelse gav han dem: ”Himmelriket är som en surdeg, som en kvinna tar och blandar in i tre mått mjöl tills alltsammans blir syrat.”

Surdegen är alltså Guds Rike, kanske också vi kristna – Gudsrikets barn.
Kvinnan i sin vardagssyssla blir en bild av den gode Guden, som tålmodigt sitter och rör in och knådar in det goda, det bestående, det eviga livet i ”mjölet” – världen, universum – tills Gudsriket uppfyller allt.

Den goda surdegen ”gör inget väsen av sig”. Den utför sitt verk genom sina inneboende egenskaper. De senaste dagarna har jag funderat över hur det visar sig i våra liv.
Det är när vi fortsätter att göra det vi vet är rätt, hur världen än ser ut och vad än andra omkring oss håller på med.

Det är att fortsätta vara en bedjare, gudstjänstbesökare, deltagare i uppgifter i familj, samhälle och församling. Det är att ”hålla fast vid den goda bekännelsen”, fortsätta säga goda ord, ge uppmuntran och en och annan kram, att i samtalen flika in ”Gud välsigne dig!”, ”jag ska be för dig”, ”ge inte upp” och liknande.

Det är att ha nära till Bibelns ord varje dag – i bokens form eller i telefonen -, att nynna på eller sjunga de gamla och nya sångerna ensam eller tillsammans med andra, att vara tacksam till Gud och människor och att lägga märka till det goda också och inte bara det negativa.

I surdegens ”värld” går framstegen oftast inte så fort, men vi har alltid kvar Hoppet, det som i dag är en bristvara.
Vi vet ju att en gång ska hela universum vara genomsyrat av Guds Rike, Guds godhet och rättvisa, den nya tillvarons ofattbara ljus och glädje.

Hälsningar den 11 november 2023 från Ingvar Holmberg

(Tre bilder av de många, många som dyker upp när man googlar ”surdeg”)