Kategoriarkiv: Ingvar Holmbergs blogg

Välkommen till min blogg!
Här kommer nästan varje vecka ett nytt blogginlägg med funderingar i skilda ämnen. Dessutom kommer det ofta att vara information om och länkar till videos och radioprogram med mig som upphovsman. T.ex kan du höra en del av mina blogginlägg, dikter och sånger och se mig framföra dem i enkla videos.

Nu börjar påskveckan -”stilla veckan”

Nu börjar påskveckan -”stilla veckan”.
I går var det Palmsöndagen, den glada söndagen, då vi firar att Jesus red in i Jerusalem och firades av många människor.

För mig och min Gittan började helgen på lördagen strax före klockan 18 med helgmålsbönen i SVT, då vår ”favoritpredikant” Caroline Krook, pensionerad biskop, talade om Jesu intåg utifrån Bror Hjorts mustiga altartavla från Salabackekyrkan i Uppsala.
Se och hör gärna de fem tänkvärda minuterna på följande länk:
https://www.svtplay.se/video/KLaymyN/helgmalsringning/lor-1-apr-17-50?id=KLaymyN

I palmsöndagens gudstjänst möter vi både festen och allvaret, för Jesus kommer till Jerusalem, medveten om att hans lidande och död är nära förestående.

2021 under pandemin gjorde jag en 45-minuters palmsöndagsgudstjänst i min bostad med bl.a. tre älskade psalmer att sjunga med i och med händelserna innan påsken. Följ gärna den gudstjänsten om du vill! Länk: https://youtu.be/wi0v0p3iaR4

Ända från min barndom under 1950-talet på svenska skolan i Kodaikanal i Sydindien minns jag vår gamle skolpräst Bror Tilliander inför påsken läsa Jesu lidandes historia i evangelierna, och än i dag brukar jag läsa de texterna just under stilla veckan.

Härom året gjorde jag också för YouTube sex korta videos som en ”påskvandring” genom påskhelgen från Dymmelonsdagen till och med Annandag Påsk. Bl.a. hade jag hjälp av min vän prästen Fredrik Weflö i Söderledskyrkan att illustrera och berätta om Dymmelonsdagen då kyrkklockornas klang än i dag dämpas fram till påskdagen för att markera påskens händelser.
Här följer länkarna till de olika programmen, som du kan följa dag för dag från och med onsdag den här veckan:

Påskvandring 2021 med Ingvar Holmberg:

1 – Dymmelonsdagen
https://youtu.be/kQwLgB7JJ3Y

2 – Skärtorsdagen

https://youtu.be/-c1UZrnGAlQ

3 – Långfredagen

https://youtu.be/3o1QoZzfSYg

4 – Påskafton

https://youtu.be/zD9xywZdCiM

5 – Påskdagen

https://youtu.be/j8JJO66oTn8

6 – Annandag Påsk

https://youtu.be/5VexKfwQtXI

Visst är det härligt med påskens mat och fester och godis och påskpynt!
Vi gläds åt att vår dotter och dotterson kommer ett par dagar till oss i Norrköping under påskhelgen!

Foton fr Ramunderberget, Söderköping 4 april 2021 och utanför Norrköping 8 apr  2021

Men allt det där blir bara rikare och festligare och mer meningsfullt, om den här veckan också får vara ”Stilla veckan” med stunder av eftertanke och bön och tacksamhet till Frälsaren Jesus Kristus!

God påskvecka och glad påsk önskar jag dig!
3 april 2023 Ingvar Holmberg

I dag firar vi ”smaragdbröllop” – 55 år som gifta

Det är inget att skryta om – men mycket att vara tacksam för.
Många i omgivningen kan nog höja på ögonbrynen och skaka på huvudet:
”Hur är människor funtade som håller ihop så länge?
Har dom inte utvecklats? Har dom inte förverkligat sig själva?
Passar dom inte bäst på museum?”

Vi är minsann inga experter på relationen i ett äktenskap, eftersom vi fortfarande bara är inne på vårt första försök.
Men vi var väldigt kära i varann, när vi var unga, och vi var helt inställda på att hålla ihop hela livet.
Vi lovade varandra trohet inför Gud och våra familjer och vänner.
Och vi upplevde och upptäckte och lärde oss den fysiska kärleken hos varann och av varann, och vi har gjort så gott vi har kunnat i att göra varann lyckliga.
Och två fantastiska och fina barn fick vi, en son och en dotter. Vi förlorade vår son helt oväntat när han var 42, och det var en hemsk upplevelse som knappt går att beskriva. Men vi fick i alla fall ha honom i 42 år.
Och vår dotter har gett oss ett barnbarn – den unge Elliott som har hunnit bli 23 år. Vi är verkligen lyckligt lottade.

Jag erkänner villigt att det nog är mer min fru Gittans förtjänst än min att vi har hållit ihop så här länge och vill fortsätta livet ut. Jag tar större plats på alla sätt och hörs och syns för mycket i sammanhangen där vi finns, men jag är inte utan kärlek till och respekt för andra människor och inte till Gittan heller. Henne kommer jag att älska till min död, tror jag.

Allra mest är det nog Guds förtjänst och nåd och hjälp att vårt äktenskap bestått och ännu består. ”I honom är det vi lever och rör oss och är till”, som Bibeln säger. Om man tror på livslångt äktenskap och praktiserar trohet och ärlighet och ser kärlek som något man lika mycket ska ge som förvänta sig att få, då har det livslånga äktenskapet en chans utan att endera parten förkvävs .

Så jag säger i första hand: ”Tack, Gud, och tack, Gittan, för ett fungerande äktenskap och för min underbara familj!”

I dag hade vi solsken och värme en stor del av dagen. Mitt på dan hämtade jag bilen i garaget och körde fram till dörren. Jag bad en lämpligt placerad granne ta några bilder på oss utanför höghuset. När jag förklarade anledningen, berättade han att han och frun hade 46-årig bröllopsdag i år. Så tog vi bilen till stan, och Gittan bjöd mig på god asiatisk lunch på restaurang, och jag köpte några rosor till henne.

Bifogar några bilder från i dag och också bröllopsfestfoto för 55 år sen.

Hälsningar från Ingvar Holmberg 23 mars 2023

”Ukulelegubbens podd” – klar med 12 avsnitt på YouTube

Nu är min podd ”Ukulelegubbens podd” färdig i sina 12 avsnitt
Man kan kalla det för en ”söndagsskola för vuxna” med undervisning i några grundläggande ämne i det kristna livet.
Alldeles nyss har jag lagt ut alla avsnitten på YouTube som en video-podd. Nedan kommer först länken till podden samlad, sen kommer de tolv avsnittens länkar i ordningsföljd.
Dela gärna det här inlägget med andra, om du tycker ämnena och innehållet är intressant. Det är blandat prat och sånger i alla avsnitten.
Håll till godo!
Hälsningar från Ingvar Holmberg 21 mars 2023
Videopodden “Ukulelegubbens podd” samlad på nedanstående sida
01 Introduktionsavsnitt
02 Visst ber vi ibland
03 Livets mening
04 Vad kommer efter Halloween?
05 Känner du Jesus?
06 Jul – när Jesus kom till jorden
07 Bönens ”mångkamp”
08 Den rätta vägen
09 Påsk – Varför måste Jesus dö?
10 Uppståndelse från de döda och himmelsfärd
11 Ett ”magiskt” liv – med Guds Ande
12 Jesus kommer tillbaka till jorden

Vårtecken i mars i Norrköping

I går eftermiddag och i dag på morgon promenerade jag ner till stan som så många gånger förr.

Det var 15 mars i går, och jag överraskades av att krokusarna på slänten vid Såpkullen längs Gamla Övägen var framme redan. Jag borde ha tagit fram mobilkameran i går, men jag glömde det, så jag tog bilden i morse i stället.

Det som överraskade mig och fick mig att tänka på kameran var när jag i går eftermiddag vid halv sex gick förbi vår konserthall De Geer-hallen vid Strömmen, det som är hemmaarena för Norrköpings symfoniorkester med cirka 85 musiker. Där vid vattnet stod blickstilla en häger – mitt i stan med allt buller. Den hoppades nog mera att snappa upp en fisk än att snappa upp toner från någon symfoni.

Men det var först i dag på morgonen som jag såg hägern på andra sidan vattnet igen och samtidigt fick se resultatet av hur något annat väldigt odjur hade snappat upp en röd personbil ur vattnet och hängt den på tork.

I går när jag gick över Strömsholmen hade änderna samlats för att sova i en jätteskock tillsammans. När jag stannade och tog fram kameran igen, kom de snabbt vaggande fram till mig, vana att få bröd av de förbipasserande. Men bröd hade jag inget. Jag fick försiktigt kliva mellan dem och fortsätta gå, och jag tyckte allt, att de tittade förebrående på mig, även om de inte sa något.

Några steg längre fram såg jag ett moln mörka fåglar mot kvällshimlen, ganska högt, och det kan lika väl ha varit en svärm kajor som några hitflyttade fåglar från sydligare breddgrader.

För några dagar sen såg jag på min vän Stures Facebooksida underbara snö- och skidbilder från spåren nära Själevad och Rutberget i Örnsköldsvikstrakten. Vi lever verkligen i ett fantastiskt land med variationer. Men här i Norrköping våras det med krokus, vilseflugna hägrar och röda personbilar hängande på tork över Strömmen.

Hälsningar från Ingvar Holmberg

Räddad från ”trollen” – två gånger

I min barndom fanns sagorna om trollen och tomtarna och prinsessorna. Teckningarna av John Bauer och andra illustrerade sagorna.

Nu är jag i dagarna 76 år. Trollen finns numera ofta på nätet och förklär sig bättre och är tusen gånger ondskefullare än trollen i min barndoms böcker.

Två gånger de senaste månaderna har jag blivit räddad från de moderna trollen – och nästan utan egen förtjänst! Förmodligen var det mest Guds goda beskydd.
Ena gången var jag på vippen att föra över några tusenlappar till ”min dotter via hennes s.k. nya telefonnummer”. Andra gången var i går, då jag höll på att trycka på en länk i ett mejl med anknytning till ”mitt Facebook-konto”. En Facebook-vän bad om en kod från mig för ”att få igång sitt konto”!! Slentrianmässigt hade det varit lätt att bara trycka på länken, men jag anade att mitt eget Facebook-konto i så fall skulle bli kapat. Så jag sökte upp telefonnumret och ringde upp min vän och frågade lite. Och då visade det sig att mina aningar besannades. Hans konto hade blivit kapat.

Tack, Gud, för beskydd! Vi behöver alltsomoftast be med orden i ”Fader vår” – ’fräls oss från ondo’ , ’rädda oss från det onda’!
Är man dessutom, som jag, lite troskyldig och tänker gott om människor, är det lätt att hamna i trollens klor.

Varje dag och vecka då livet och kroppen fungerar skapligt och jag får leva mitt vanliga liv, är en ofattbar gåva. När som helst kan hela tillvaron förändras, som för hela det ukrainska folket för precis ett år sen. Det var då som ett av nutidens farligaste troll kände sig ”tvingad” att ”försvara de stackars ryssarna i Ukraina” genom att skicka bomber och raketer och hundratusentals soldater in i Ukraina.

Jag är så tacksam för min lilla enkla tillvaro tillsammans med mina kristna vänner i min egen ålder och äldre och yngre. Vi träffas till bönemöten på onsdag kväll och lördag kväll i vår kyrka och lite nu och då i våra hem, och vi sjunger de gamla och nya Jesussångerna.
Visst använder vi våra smarta telefoner och surfplattor och swishar lite betalningar och skickar mejl och har lite kontakt med våra Facebook-vänner och tittar på TV-nyheter och lite förströelseprogram, men det är inte det som bär upp våra liv. Nej, det som bär är det riktiga livet, den riktiga gemenskapen med Gud och vår familj och våra vänner! Välkommen att vara med oss!

Ett bra tillfälle är söndagen den 12 mars kl 16 i Pingstkyrkan i Norrköping. Då kommer några jämnåriga med mig med våra slitna men fungerande röster och musikantfingrar leda allsången i ett 20-tal välkända ”Jesussånger” till piano, bas, gitarr och blockflöjt. Då sjunger vi tillsammans och ser på varann ibland och blundar ibland och glömmer trollen som finns i tillvaron. Då ska vi vara glada!

Hälsningar från Ingvar Holmberg i Norrköping 25 februari 2023

Nu är jag här igen

”Nu är jag här igen!”
”Har du varit borta?”
”Ja, jag har ju mer eller mindre slöat i två veckor!”
”Ursäkta, men jag hade inte märkt något!”
”Typiskt!”

Hej, kära vänner!
God fortsättning på det nya året!

Jag är ju pensionär sen rätt många år, men av eget val är mina veckor i vanliga fall ganska tätt inbokade av bönemöten, bönegrupper, gudstjänster och producering av radioprogram och blogginlägg och program för internet.

Den här julen, mellandagarna, nyåret och första dagarna på det nya året har jag levt nästan helt utan så mycket tider att passa. Och jag har firat rejäl ledighet med gemenskap med familj, vänner, god mat, sällskapsspel och mycket avkoppling och tittande på TV, filmer och serier och lösning av korsord.
Vår dotter och dotterson var hos oss fler dagar än vanligt, och vi firade julen med våra respektive favoriträtter (lite olika för var och en) med sill, sallader, skinka, lax, Janssons frestelse, revbensspjäll, kalkon på Juldagen etc.

Och julsångerna och julgudstjänsterna och tacksamheten till Gud var naturligtvis en del av det hela.

En trevlig höjdpunkt på Trettondagsafton, som till stor del sammanfaller med julen i Ukraina och Ryssland, var att vara med på en träff i Pingstkyrkan med ukrainare och svenskar i en gemenskapskväll med utdelning av kläder och skor och fikagemenskap och prat och sång till ukulele, där svenskar lite tafatt sjöng på ryska och ukrainare lite tafatt sjöng på svenska.
Samtalen på ryska, engelska och svenska med de 10-12-åriga helskärpta och mycket trevliga skolbarnen och deras mammor satte djupa spår.

Också den här veckan går livet lugnt och ledigt, innan det blir mer som vanligt nästa vecka . Livet är fantastiskt!
Den oförliknelige Ingemar Olsson, pastor, sångare, musiker och sångförfattare, sjunger i en sång som jag har sjungit mycket med barn under årens gång:
Helhjärtat vill jag göra
allt som jag nånsin gör
Helhjärtat vill jag leva
Helhjärtat tills jag dör
Refr:
Med hela hjärtat hela tiden
överallt och jämt.
Med hela hjärtat hela tiden
alldeles bestämt.

…Helhjärtat vill jag jobba
Helhjärtat vara lat
Helhjärtat vara hungrig
Helhjärtat äta mat….
….Helhjärtat vill jag sjunga
Helhjärtat hålla tyst.”

9 januari i nådens år 2023
Ingvar Holmberg

Jul – när Jesus kom till jorden

Alldeles nyss, tre dagar före julafton, gjorde jag färdigt en podcast om vad julen egentligen handlar om.
Det är nyttigt att försöka formulera och sammanfatta olika saker och företeelser och begrepp. Det är när man förklarar för andra som det visar sig om man själv har grepp om något.

I dag mitt på dagen stod jag med ukulelen mitt i stan i Norrköping och sjöng julsånger en halvtimme och fick många vänliga nickar. Jag lyckades också dela ut några foldrar som berättar om Jesus, men det är svårare att få folk att ta emot. Men när en man i min egen ålder sa nej med eftertryck och skällsord om gudstro av alla slag, då kom en dam som nyss vänligt tackat nej till foldern, fram till mig och bad att få den. Vi fick ett fint litet samtal, och jag fick till och med be en liten välsignelsebön för henne där på trottoaren.

Lyssna gärna på min podd! Länken kommer nedan. God Jul!
21/12 2022 Ingvar Holmberg
https://pod.space/ukulelegubbenspodd/06_jul-nar-jesus-kom-till-jorden

”Strötankar på kanelen – strax före julen”

Ursäkta den kanske olämpliga ordleken!
”På kanelen” är ju ett slanguttryck för att vara berusad, men det är jag inte.

Tankar på kanel är inte så långsökt så här strax innan jul. Att strö kanel först och socker sen på risgrynsgröten som ska vara kokt med kanelstänger i och så mjölk på det – det smakar bra året om men alldeles särskilt vid jul.

Många stressar nästan ihjäl sig nu i adventsljusens tid, trots längtan efter ro och stillhet som vi kanske har inom oss.
I min kyrka i söndags var det julavslutning av söndagsskolan och barnverksamheten inför jullovet. Det var som det skulle vara – med rörelsesånger, dockteater, julspel med nästan riktiga herdar i fullängd från två meter till cirka en och åtti. Och vår härliga Elisabeth, barnledare och församlingsledare och mamma till två flickor, predikade enkelt om det viktiga på julen med rum för Jesus och med lite stillhet och enkelhet och tacksamhet mm.

När den kristna kyrkan trängde igenom i Sverige för drygt tusen år sen, var adventstiden fram till jul en fastetid, då man levde enkelt de flesta dagar och avstod från kött och fisk och vin och annat.
Det var tänkt som en förberedelse för den stora högtiden till minne av Jesu födelse.

Just när jag skriver det här har jag två dagar, då jag hoppar över maten – jag fastar för att jag vill det och trivs med det. Och ganska många veckor gör jag så, även om jag inte känner mig mer andlig för det. Det är bara skönt att ha lite mindre omsorg om matbestyr och kunna känna att livet är så mycket mer än maten och det materiella. Och alla som känner mig vet att jag njuter av mat, oftast alltför mycket!

Hur uttrycker vi vår längtan efter Gud, efter andlig verklighet och det som består i tillvaron?

Alldeles nyligen har jag läst in som radio, audio och podd Stig Hällzons berättelse om ”T B Barratt – Nordens pingstapostel”. Han var en lysande pianistbegåvning och elev hos Edvard Grieg vid sekelskiftet mellan 1800-talet och 1900-talet. Så valde han predikstolen framför flygeln och var verksam inom Metodistkyrkan först och blev sen den som förde pingstväckelsen till Norge och Norden.

Hans andliga längtan förde honom till USA vid tiden då pingstväckelsen bröt fram 1906. Alldeles i slutet av året gjorde han sin andliga upplevelse och kom hem till Norge och dåvarande Kristiania (Oslo) strax före jul. Och i julgudstjänster och söndagsskolfest då man gick runt granen och sjöng julpsalmer, kom Andens kraft över både barn och vuxna. Julfesten övergick i bönemöte med olika andliga manifestationer, och många av de vuxna var kvar i kyrkolokalen till morgonen.

TB Barratt blev ledare för norsk pingströrelse och var också den som ledde fram den unge svenske baptistpastorn Lewi Pethrus till insikt och erfarenhet av andeuppfyllelsen.

Vad säger att inte du och jag kan få göra starka andliga upplevelser den här julen?
Låt oss öppna oss för vår andliga längtan och ge rum för Jesus, Konungarnas Konung!

Det är inte fel att längta efter kanel, socker och julgröt och skinka och familjegemenskap och glädje!
Men livet handlar om mer. Det handlar om att liksom en ung begåvad pianist, sångare och musiker för omkring 115 år sen, låta längtan efter Gud vara viktigare än allt det andra omkring oss.

Om mina strödda tankar här delvis blir störande tankar för dig, som får dig att längta mer efter Jesus Kristus och Hans Ande, då ber jag inte om ursäkt.

Vänliga hälsningar 14 dec 2022

Ingvar Holmberg

PS Om du vill lyssna på kapitlet om TB Barratt, klicka på länken nedan! DS

https://pod.space/bitarurlivetingvarholmbergspodd/tb-barratt-en-nordens-pingstapostel

Apropå ”Klingande julkort” – en advents- och julhälsning från Ingvar Holmberg

Från 1984 och fram till pandemin för två år sen har Pingstkyrkan i Jönköping haft julkonserter under namnet ”Klingande julkort”. I genomsnitt har det varit omkring 10000 besökare varje år. Vilken insats av alla dessa sångare och musiker och övriga medarbetare!

De vackra tryckta julkorten, man brukade få och skicka i kuvert med frimärken på och genom Postens försorg, blir det ju mindre och mindre av.

Och i vår lilla men naggande goda familj på fyra vuxna har vi slutit ge varann julklappar sen flera år. Jag envisas med att på ”julklappstid” på sen eftermiddag efter julsånger till pianot, läsning av julevangeliet och lite tackbön till Gud, ge min fru och min dotter varsin ”icke-julklapp” som består av en kalender med personliga bilder för varje månad och också en omslagsbild. (Den kommer med här i det här julkortet).

Från min 75-årskonsert med egna sånger 27/2 i Pingstkyrkan, Norrköping
(Foto: Gerd Derneborg) 

Omslagsbild på nya kalendern
(från ån i Söderköping)

Saker och prylar är praktiskt att ha men blir alltmer oväsentligt för mig för varje år.
Tacksamheten och förundran varje ny dag och vecka och månad och insikten om hur bra jag har det på nästan alla sätt – tar mer och mer överhanden.

Videoklippen från det krigsdrabbade Ukraina, där medelålders eller äldre par eller personer står utanför sitt totalförstörda hem och med slavisk svart humor och ett skratt säger: ”Ja, vi ska bygga upp det igen!” – de videoklippen har visat det farliga med att vara för fäst eller beroende av alla sakerna i vårt liv.

Att odla tacksamheten till varandra och till Gud, blir mer och mer viktigt.

Jag har inte så mycket dyra eller värdefulla ägodelar, men jag har många värdefulla vänner och upplevelser.

Dessutom har jag under de senaste åren, i viss mån förstärkt av pandemin, dokumenterat väldigt mycket av sånger, dikter, upplevelser och undervisning och bilder på internet genom YouTube och poddar och närradioprogram och så vidare. Jag har skrivit massor av sånger, och bara de senaste två, tre åren har jag spelat in väldigt många av dem.

Och i dag blev jag färdig med ett ”klingande advents- och julkort” med nio egna sånger på en video, som sen en stund finns på YouTube. Här är länken att klicka på, så du enkelt får videon att komma upp på din skärm, så kan du trycka på play-knappen och se och höra.

https://youtu.be/LG4YSftCbs0

Min podd ”Bitar ur livet” växer hela tiden med nya intervjuer, högläsningar ur böcker, bibelstudier mm. Podd / podcast är ju det moderna sättet att lyssna på radio när man själv vill – via telefon, surfplatta eller dator. Länk: https://podcasts.apple.com/mx/podcast/bitar-ur-livet-ingvar-holmbergs-podd/id1513207845

Min diktbok ”Utsikt från mitt fönster” finns som gratis ljudbok:

https://archive.org/details/iholmbergutsiktfranmittfonster100dikter

Min blandade bok ”Ordslöjd” med dikter, verser och prosa finns också att lyssna på:

https://ingvarholmberg.se/dikter/lyssna-pa-dikter/boken-ordslojd-som-ljudbok/

Önskar dig en fin advents- och jultid! En Frälsare har fötts åt oss!

Tack, alla vänner, för att ni finns! Gemenskap och relationer blir ju mer och mer viktigt att odla! Min Gittan hälsar till alla som känner henne!

Norrköping 2 dec 2022

Er vän Ingvar Holmberg tel 070-6203977 www.ingvarholmberg.se

Vilbergsgatan 48 603 87 Norrköping

När det både piper i bröstet och sjunger i hjärtat

I lördags blev det årstidsskifte här i Norrköpingstrakten.
På förmiddagen var jag på det som förmodligen blev den sista svamputflykten för året tillsammans med min svåger och vän Jan-Erik. Eftersom vi var beredda på snö när som helst åkte vi till skogen i hans bil som redan hade vinterhjulen på.
Men vi fick ingen vinter den förmiddagen, utan vi plockade lite spröda trattkantareller som hade blivit såna i frosten på marken, men som går att plocka och tillaga ändå, fast man behöver plocka dem varsamt för att få med stjälkarna. Så hittade jag riktigt många taggsvampar alldeles på slutet, så vi kunde fylla på med dem i korgarna.
En lite rolig detalj på utflykten blev att Jan-Erik hade skurit sig litet lätt på tre ställen vid rakningen på morgonen men inte hunnit eller kommit ihåg att plocka bort de små papperslapparna som stoppade blödningen. Jag trodde han visste om det själv, så jag sa inget. Under utflykten tog jag upp ett samtal om rakning med hyvel respektive apparat (som jag har använt i många år), men han uppfattade samtalsämnet som något som bara föll mig in och svarade i allmänna ordalag. Först efteråt när han kom hem upptäckte han det vid sin hustrus påpekande.
Jag vet inte riktigt varför jag inte sa något på våra drygt tre timmar tillsammans, men som sagt – jag trodde han visste om det och mig störde det inte.

Foto: 8/11 & 19/11 I Holmberg
Så kom ju rejält snöväder senare på lördagen, både i Östergötland och på andra håll.
Det som också hade kommit på lördagen eller kanske dagen innan, var en rejäl vinterförkylning med snuva, lite ont i halsen och att jag kände mig lite allmänt ”uschlig”, som min vän Sven med östgötsk vältalighet beskriver det.
Jag tog mig med bussen till bönemötet på lördagskvällen och sångövning efteråt inför sång- och musikmedverkan i Vidablickskyrkan på den stora högtidsgudstjänsten på söndagen med pastorsavtackning i en fullsatt kyrka och kyrklunch efteråt.
Det var skönt att kunna klara av det åtagandet, innan jag sen på eftermiddagen ”släppte fram” förkylningen och avbokade ett par engagemang och träffar de närmaste dagarna.
Nu har det pipit i bröstet några nätter, så jag har flyttat till arbetsrummets bäddsoffa tillfälligt för att inte pipandet ska hindra min fru från att sova.
Men samtidigt som det piper i bröstet ganska ljudligt och delvis komiskt, så sjunger det i hjärtat – som vanligt.
Och jag har det ju så bra och bekvämt här hemma – det är verkligen inte synd om mig!
Några dagars vinterförkylning med måttliga symptom är en bagatell, särskilt som jag under de två pandemiåren har varit friskare än vanligt, faktiskt.
Det piper i bröstet, men det sjunger i hjärtat.
                                                                                  (Ingvar Holmberg 221123)