Salt vatten och salt i maten

Dag 7 av Gran Canaria-bloggen

Måndag är den enda helt lediga dagen i Skandinaviska Turistkyrkan. Då har visserligen kaféet öppet, men då är det en finskspråkig turistkyrka som hyr lokalerna. I dag blev det inte helledigt för mig, för jag gick på ekumeniskt sammanträde på förmiddagen och träffade representanter för så gott som alla församlingarna som samsas (och trängs) i den eftertraktade kyrkan Templo Ecumenico. Det var värdefullt för mig att bli lite bekant med dem, bland annat svenska prästen Charlotte som ansvarar för Svenska Kyrkan i San Agustin, grannorten norr om Playa del Ingles och praktiskt taget sammanvuxen med ”Playa”.  Hon har nyligen börjat på sitt femårskontrakt i denna uppskattade åretruntverksamhet.  I januari är ju alltid den ekumeniska böneveckan överallt i världen, och här är det ekumenisk bönegudstjänst den 24 januari då det blir läsning av texter och böner på spanska, engelska, tyska, holländska, finska, svenska, italienska och kanske något språk ytterligare. Jag kommer säkert att skriva mer om det då.

I dag var jag på stranden en god stund och njöt mer än vanligt. Det var soligt och ganska vindstilla och mycket folk både i det härligt salta vattnet och på land. Alldeles bredvid mig byggde en atletisk pappa energiskt i sanden sida vid sida med sin lilla dotter. De byggde en stadsmur med torn här och där.

I dag har jag fått beskedet att jag kanske får hämta hem min fru Gittan från sjukhuset i morgon. Sen får hon väl vila sig i form här med sol och värme och god mat. Sjukhuset hade många goda sidor, men maten utan det minsta korn av salt och kryddor höll på att göra en viss person galen. Lyckligtvis var det någon som smugglade in lite salt och peppar och en och annan söt, god kringla och varmt kaffe. Den mentala hälsan måste väl också räknas in…..