Mellan Halloween och Alla Helgons Dag

I onsdags var det Halloween här i Sverige. Jag hade för säkerhets skull köpt lite smågodis, om några barn skulle ringa på och ropa ”Bus eller godis?” det här året. Men det blev inte så det här året heller här på femte våningen i höghuset.

Halloween är monster- och spökhelgen som är jättestor i USA men inte riktigt har slagit igenom lika mycket i Sverige, även om handeln låtsas det och skulle vilja det.
I Sverige är Halloween så gott som alltid samma vecka som Alla Helgons Dag med gravsmyckning och tända ljus och tankar på de nära som dött. Och i många kyrkor läser man upp namnen på de medlemmar som dött eller ”flyttat hem” sen förra årets Alla Helgonahelg.

Fortfarande är jag inte förtjust i Halloween, men jag har blivit mer tolerant med åren och förfasar mig inte så mycket över  hela spektaklet, eftersom jag också märker att Alla Helgons Dag egentligen inte hotas eller slutar finnas i människor medvetande på grund av Halloween. Det var jag mer orolig för tidigare.

Om det finns en dragning till det andliga och det oförklarliga och till det övernaturliga, så finns det kanske också en möjlighet att de goda andliga krafterna och bönesvaren och den helige Andes kraft kan hitta in i människors tillvaro. Guds rena kraft och mirakler har ju, trots allt, den största dragningskraften för var och en som ärligt söker det andliga.

Jag ser gärna på film och serier och njuter både av spänning och skönhet och fascinerande berättelser av olika slag. Ofta ser jag andliga och kristna tillämpningar och budskap där de kanske inte avsiktligt finns och absolut inte är huvudsaken.

Nyligen såg jag en serie på betalkanalen Netflix. Den heter ”Good Witch” vilket betyder ”Den goda häxan” – en motsägelse i sig själv. I själva verket är det ett familjedrama där huvudpersonerna är mor och dotter i en familj där i generationer kvinnorna har ett rykte om sig att ha magiska krafter. Den här charmiga mamman och hennes tonårsdotter är i själva verket sinnebilden för goda människor som osjälviskt vill hjälpa människor. Utgivaren av serien är Hallmark, ett närmast kristet amerikanskt TV-bolag, som står för traditionell etik och moral och vars hjältar ofta är varma kristna.

När jag har sett serien om de ”goda häxorna” har jag i själva verket ofta kommit att tänka på bön och bönesvar och Guds ledning och den Helige Andes ingripande.
Jag är inte alls säker på att du skulle dra samma slutsatser eller kunna se den här serien med behållning, eftersom det finns antydningar om att de olika ”bönesvaren” är magi, låt vara inte svart magi utan magi som inriktar sig på att göra det bra för människor.

Min enda slutsats i det jag skriver är att det mitt i vår materialistiska tid och sekularisering finns plats för det andliga, för bönesvaren, för sanna kristna som fyllda av Guds goda kraft finns mitt ibland människor och bidrar till att de kommer rätt och mår bättre.

Ju äldre jag blir, desto mer ser jag bönen för andra och för min stad och mitt land och mina medmänniskor som den största insats jag kan göra. Mitt predikande och författande och sångskrivande klingar av mer och mer och kanske också bleknar mer och mer i mina egna tankar.

Mer och mer längtar jag efter att genom bönen till Gud och goda ord till människor göra tillvaron bättre för andra och för min omgivning. Kanske verkar det som magi, men det är Kristi kors och Jesu namn och den Helige Andes vind som blåser genom människor.