Dag 32 av Gran Canaria-bloggen

I dag bröt jag motvilligt mitt fasta beslut att bada i havet varje dag! I ett par dar har jag haft snuva och lite ont i halsen och lite hostattacker, och mina bad har varit korta dopp och sen upp i solen till torra badbyxor. I kväll skulle jag  ha mitt tredje egna kafeprogram på en timme, och jag var väl förberedd och ”taggad” för detta med massor av sånger. Jag var matt efter de tre timmarna i cafét på förmiddagen och bestämde mig för att köpa nässpray och hostdämpande medicin och halstabletter och sen krypa ner i sängen och sova ett par timmar innan det var dags att ta sig till cafét till klockan sex.

Jag märker att man skyller andningsproblem och besvär med snuva på Calima här. Det kan förstås vara möjligt också i mitt fall, men jag tror snarare att det är en vanlig sommarförkylning som har kommit efter mer än fyra veckor av strålande hälsa och (för mina förutsättningar) god röst för mina  sångprogram och små tal här.

I alla fall gick det bra för mig med mitt entimmas program med välkända och mina egna, okända sånger och lite dikt och prosa. Jag fick rörande bevis på uppskattning och respons av rätt många efteråt. Jag antar att de, som inte var nöjda, av barmhärtighet valde att inte säga något…. Det ger en sällsam värme i själen att märka att sånger och texter tas emot och uppskattas för vad de var ämnade att säga!  Denna värme är inte ett högmod utan en djup tacksamhet för Guds nåd genom våra liv. Jag vet att flera av lyssnarna visste om mina röstproblem i dag och bad för mig. De fick bönesvar. Och volontären Sol-Britts nygjorda smörgåstårtor gick åt och skapade extra fest åt kvällen.

I morgon är jag nog igång och badar igen.