I går sken solen på mig – på mer än ett sätt!
Jag gjorde en utflykt till Hjortensbergskyrkans sommarhem vid havet nära Stjärnholms Stiftsgård utanför Nyköping och Oxelösund. Det var strålande sol och sommar, och jag fick en skön simtur i 24 graders vatten som ”bonus”, men det var inte det viktigaste och största!
Nej, det bästa ”solskenet” var att jag för första gången i år och praktiskt taget på 1½ år fick ha ett av mina caféprogram för cirka 50 åhörare i RPG-s regi (ett kristet pensionärsförbund), och mina åhörare satt runt kafébord på gräsplanen med utsikt över havet och omgivningen.
Att se och höra engagemanget i allsången och märka responsen på dikter och reflektioner, att prata med en och annan gammal bekant och många nya, att le och skratta och prata och dricka kaffe tillsammans, det var verkligen som att komma ut i solskenet efter lång tid i mörka rum inomhus.
Jag är så tacksam för de digitala kanalerna som har varit öppna under pandemin!! Tro inget annat!
Sen i mars förra året har jag haft möjlighet att via YouTube och min hemsida och Facebook sjunga många sånger, läsa dikter och hålla andakter och predikningar och visa olika program som aldrig förr. En stor fördel med det man spelar in och laddar upp på nätet, är att det finns tillgängligt efteråt när det passar för den som vill titta eller lyssna.
Men på andra sätt är det som att ropa eller tala ut i ett tomrum. Är det någon som ser, någon som lyssnar? Det finns ju också så otroligt mycket annat att titta på, lyssna på och som är gjort vackrare, bättre, av mer kända och begåvade människor.
På YouTube där jag har en så kallad egen ”kanal” med namnet Ingvar Holmberg, ser man hur många eller få visningar en video har haft. De kända artisterna och skådespelarna och komikerna har ju miljoner eller hundratusentals eller i alla fall många tusen visningar på sina alster och inslag.
Jag kan ha mellan 10 och 15 visningar på ett program med diktläsning, t.ex. mina två dikter om ”Jasmin” som jag nyss spelade in (om du vill se och lyssna… https://youtu.be/u_fN0Hn1nJ0 ).
Till min egen förvåning ser jag att min 10-minuters video från förra sommaren för ganska precis ett år sen – ”Hur var det på Öland?” – har haft omkring 1500 visningar. Hur kommer det sig? Har ingen aning! Vill du själv undersöka, är länken https://youtu.be/e_3Kcia27nc .
Av andakter, gudstjänster med sång och förkunnelse som jag spelat in under den här tiden, så är mitt första program från början av pandemin i mars 2020 det med mest visningar – omkring 400 – ”Tröst och uppmuntran i Coronatider”, länk – https://youtu.be/0mGX5nkluy4
Och nyligen gjorde jag ett program med 10 av mina egna ”Jesussånger för utomhusbruk”, och det programmet har haft ett 80-tal visningar på de två veckorna det funnits på YouTube – länk https://youtu.be/0PfXf-WBsO4
Men i går fick jag under en dryg halvtimme sjunga, spela och tala inför ett 50-tal människor ”i verkliga livet” där i solskenet vid vattnet! Hur stort var inte det?
Och det märktes hos oss alla en nästan sprallig glädje över att träffas ”på riktigt”. Det är sunt att en period av mycket internet och telefon får oss att längta efter de personliga mötena. Till och med de inbitna moderna och tekniskt kunniga entusiasterna har ju uttryck för denna längtan med uttrycket
IRL – in real life – i verkliga livet – ett ”datauttryck” om sådant som inträffar i den fysiska världen till skillnad från den virtuella . ”Vi borde träffas IRL” – inte träffas bara i chatt eller i ett socialt nätverk på internet.
Jag tror jag vill fortsätta med internet och YouTube, men allra mest vill jag leva i de verkliga mötena – i verkliga livet. Vi har fått nya perspektiv på beröring under tiden med social distans. Jag tror vi ska fortsätta att ha respekt för beröringen utan att ha skräck för den. Vi behöver röra vid livet, tillvaron och varandra utan habegär eller vilja att utnyttja, dominera och äga. Välviljans och ömhetens beröring behövs nu mer än någonsin förut. I den beröringen finns också ofta Gud och Hans goda kraft.
Mest av allt vill jag leva i det verkliga livet, i nuet och på samma plats som andra. ”Vi borde träffas IRL”.