Vår församling, Pingstkyrkan i Norrköping, har efter många års uppehåll på nytt börjat med LP-möten och LP-verksamhet. Detta arbete startades av Lewi Pethrus genom den omvände missbrukaren Erik Edin år 1959 i samband med en insamling för LP:s (Lewi Pethrus) 70-årsdag.

Arbete växte och utvecklades mycket starkt under några årtionden och breddade sin profil från mer renodlad rehabilitering av alkoholister till att gälla narkomaner och andra typer av missbruk. Stort fokus lades på omvändelsen till Kristus och på att stötta missbrukares familjer.

Under några år nu har Pingstkyrkan i Linköping haft ett starkt och växande LP-arbete. Likaså har Västervik och Finspång varit orter med en fungerande LP-verksamhet.
Och tack vare generöst och osjälviskt stöd från LP i Linköping, Västervik och Finspång, har vi sen något år tillbaka kunnat starta LP-möten i ”väckelsemötesstil” med vittnesbörd, livsberättelser, enkel och medryckande sång och musik, predikan och förbön. Timmarna innan LP-mötet har några gått på stan och samtalat med folk och inbjudit till soppa, smörgås, te och kaffe framåt kvällen innan gudstjänsten.

Förra veckan hade vi LP-möte på måndagen i Kapellet i Pingstkyrkan, och då fick jag och Jan-Peter hålla i sång och musik. Michael Nyborg från Västervik har varit en av de drivande i LP-arbetet där, och han predikade i samlingen. Michael har varit ett stort stöd för oss i Norrköping. Till varje LP-möte i Norrköping har han tagit med sig några från Västervik i bilen och kört två timmar i varje riktning och varit med. Vilken osjälviskhet och lojalitet!

Dessutom var det på torsdag kväll stor LP-möteskväll i Linköpings Pingstkyrka med soppa innan och ett hundratal mötesbesökare i gudstjänsten då ”LP-gänget” från Norrköping med pastorerna Susanne och Samuel i spetsen för bra sångare och musiker medverkade med innehållet.

Det verkar också som om LP-verksamheten lockar till sig fler besökare som inte så ofta kommit till andra gudstjänster. Och församlingsmedlemmar och kristna som inte förut har hittat ”sin” verksamhet att hjälpa till i, finner utlopp för sin kärlek till Gud och medmänniskor i LP-arbetet.

Jag är bara med ”på ett hörn” med sång och musik, men jag gläder mig mycket över den här ”nygamla” verksamheten, som verkligen har stor betydelse i nutidens pingstkyrka i Sverige.

Bilder på oss som medverkade förra måndagen: Michael Nyborg, Eva-Lena Lööf, Susanne Borén, Jan-Peter Lindskog och jag.

Hälsning 4 mars 2025 från Ingvar H

I dag är jag uppfylld av eftervärmen i hela min varelse efter två intensiva ”festdagar” den 26:e och 27:e februari.
Nej, det är inte med anledning av en stor och pampig 70-årsdag eller 80-årsdag!
I går fyllde jag 78 år, och det kan ju verka onödigt att göra något väsen av!

Men för varje år och månad som går, blir jag alltmer tacksam för livet jag har och alltmer benägen att fira livet med allt vad det innebär av gemenskap med familj, vänner och den underbart gode, trofaste Guden och Hans barn – den mångfacetterade och brokiga Församlingen / Kyrkan.

I onsdags den 26/2 var jag inbokad att hålla bönegudstjänsten i min kyrka Pingstkyrkan. Jag kom överens med vår eritreanska församlingsgrupp, som brukar ha bönemöte efter oss på onsdagarna, att vi skulle slå oss ihop för den första timman.
Jag hade satt ihop ett sångblad med några av mina egna sånger och några härliga bibeltexter.

Vi sjöng sånger, läste högt tillsammans och bad på svenska, tigrinya och spanska. Efter en timma bjöd jag på tårta, kaffe och te med praktisk hjälp av några från den eritreanska gruppen som kunde det praktiska med kaffebryggare och diskmaskin i vårt restaurangkök.
Vilken fest, vilken glädje!

Och i går, på min födelsedag, hade vi ett tiotal närstående här hemma på god och matig fisksoppa med bröd till och senare tårta med kaffe och te till. Det var mina tre syskon med respektive och några andra vänner. Och under en stund mellan prat och skratt tittade vi på gamla bilder från vår barndom och ungdom på stora TV-skärmen, och vi sjöng några av mina sånger och tackade Gud och bad lite.

När gästerna gått och vi tittat på nyheterna klockan sex, nickade jag visserligen till och behövde lägga mig på sängen en ”stund” och sov över två timmar! Sen var jag tillräckligt klar i knoppen för att diska det sista och titta på de två dagarnas foton och njuta av eftervärmen, innan jag vid midnatt gick till sängs på riktigt.

I dag finns eftervärmen kvar – och blombuketterna och några presenter och glädjen och tacksamheten.
Och många har hört av sig via sms, mejl och på Facebook…. Tack, allesammans!
Och i dag är det vår i luften här i Norrköping liksom i stora delar av vårt land.

Hälsningar från eftervärmens dag 28 februari 2025 från Ingvar H

Foton: Philip, Torulf och Ingvar Holmberg