Nästan aldrig är jag sjuk.
Nästan aldrig kan jag inte genomföra det som är planerat i kalendern.
Men de senaste dagarna har jag varit i de hårda nyporna på en elak influensa…..
…just som jag hade två födelsedagsfester planerade i samband med min 79-årsdag förra veckan.
Det började komma på när jag i onsdags 25 februari med tåg och buss tog mig till Mariestad och Pingstkyrkan där för att hålla ett för mig efterlängtat kafémöte. Jag genomförde det med vissa problem och känningar i näsa, hals och huvud och med påfallande lite ork på hemresan. Nästa dag – på torsdagen skulle vara den stora förberedelse- och fixar dagen för två fester på fredagen och lördagen. Det fick i stället bli dagen då jag inställde saker och ting och ändrade på olika arrangemang, Och så gick jag in för att gömma mig undan, ligga i sängen, sova så mycket som möjligt…i arbetsrummet på nätterna och på min egen säng på dagarna. Värk i näsan och bihålorna och hela huvudet och snuva gjorde sömnen oroligare och svårare, och ett par nätter kändes ofattbart långa…..I en fin sångtext från Adolphson och Falk står det om ”ett rum– 24tum, där jag kan se, utan att bli sedd…”
I går eftermiddag kände jag mig alldeles instängd och kvävd, och hela huvudet var ont och uppsvällt.
Jag ropade förtvivlat till Gud om helande!!!! Plötsligt kändes det som om Han svarat ja.
Jag fick sova en stund, och när jag sen vaknade , kände jag mig bättre. Mitt beslut att söka doktor och vårdcentral på morgonen byttes till känsla av tillfrisknande.
Två enkla tavlor på väggen bredvid min säng visar bergslandskapet och basaren i min barndoms bergsstad Kodaikanal i södra Indien, Härom dan fyllde jag sjuttionio. Precis 70 år tidigare hade jag säkert gått ner i basaren och köpt en syrlig dosai, rispannkaka med stark sås till för veckopengen i ett enkelt kafé och njutit av, för det var så nästan varje vecka….
![]() |
![]() |
![]() |
Ganska många släktingar och vänner har hört av sig och gratulerat. Jag har bara orkat avvärjande vinka med handen från mitt gömställe.
Nu är jag nog förbi det värsta och sakta på bättringsvägen, men det tar nog några dar än.
Tack för omsorger och lyckönskningar och välgångsönskningar!
Många har sysslat med ”After ski” de senaste dagarna, men här har det varit ”After sick”
Vi hörs vidare!
Hälsningar 2 mars 2026 från Ingvar H


