Den här veckan har jag råkat hamna i två tidningar. Häromdan sa en bekant till mig, när vi sågs på en begravning där jag hjälpte till med musiken: ”Ja, du fick ju Dagen ros i dag i Norrköpings Tidningar”.

När jag kom hem sen sökte jag upp raderna i tidningen och tyckte direkt att det som stod där snarare var ”Dagens ris”.
Min predikan i Norrköpings Pingstkyrka för några veckor sen kommenteras med:
Dagens ros  ”.. till Ingvar Holmberg för hans predikan i Pingstkyrkan i Norrköping” En som lever efter Bibeln”

Ursäkta mig, men jag vill verkligen inte förknippas med någon som själv kallar sig ”En som lever efter Bibeln”! Hoppas jag aldrig får reda på vem det var!
Min tro är den att den som ger sig själv en sån beteckning, kanske behöver kolla hur det är hos honom eller henne själv med synderna ”stolthet” och ”högmod”, som Bibeln starkt fördömer.

I dag i tidningen Dagen är det en onödigt vänlig och berömmande artikel om mig, skriven av författaren och krönikören och tidningsreportern Malin Aronsson, som var en av mina duktiga sångare och deltagare bland barnen och ungdomarna i Pingstkyrkan i Strängnäs när jag var pastor och körledare där några år på 1980-talet. Malin fick tydligen hjälp och uppmuntran och ”råg i ryggen” delvis genom min medverkan. Därför har hon en helt säkert överdrivet idealiserad bild av mig. Ändå är det naturligtvis en stor ära och glädje att hon ser mig som en förebild och inspiration i livet. Hon själv är ju det för massor av kvinnor och familjer och dessutom en mycket duktig och uppskattad barn- och ungdomsledare i kyrkan i dag, då det krävs långt mer av både kunskap, fantasi och talang att nå fram till barn och ungdomar än när jag höll på med de här sakerna. De unga kan så mycket och har sett och hört så mycket och har liksom tillgång till hela världen genom sina smartphones och moderna massmedia.

Ni behöver inte vara oroliga att jag ska bli för mallig! Jag är mycket medveten om att jag inte kan skryta med att vara fullkomlig eller ”en som lever efter Bibeln”.

Ändå skäms jag inte för den jag är eller de förmågor och gåvor och möjligheter jag har. Jag vet att Kristus gärna använder vanliga och bristfälliga människor som ställer sig till hans förfogande. Och jag vet att jag vid några tillfällen i livet har fått komma just i rätt tid och rätt läge till någon människa och på så sätt bli en viktig pusselbit i deras livspussel. De människorna tänker gott om mig för all framtid, vilken förmån för mig!

Vi får fortsätta med att vara oss själva och göra så gott vi kan med våra dagar och vårt liv. Ibland får vi för mycket kritik, och ibland kanske vi får för mycket beröm. Det kanske jämnar ut sig.

Det finns bara en som är värdig vår hela beundran och tillbedjan, den store Guden och Frälsaren. Att Han vill andas på oss och inspirera oss och låta oss bli till hjälp och stöd för andra människor, det är en fantastisk förmån!

”Bästa livet!” som min syriske frisör brukar säga. Bästa livet!