Jag har skrivit dagbok i datorn i många år nu. Och de senaste åren har jag i dagboken kopierat in många av bilderna jag tagit också. Min fru har femårsdagböcker, där hon kortfattat skriver och jämför några år i taget. Jag är mångordig, som de som känner mig vet, och jag skriver mycket.

Förutom dagboken har jag under några år fört ”badbok”, där jag kortfattat för in plats, datum, vattentemperatur och någon annan kort anteckning.

De senaste dagarna har min fru Gittan, min dotter Qarin och jag varit på Skåneresa några dagar. Fyra fantastiska hotellfrukostar i Malmö blev det och besök på restauranger, där det blev lite favorisering av det indiska och thailändska köket. Och så blev det för Qarin och mig fyra fantastiska bad i havet med Gittan som lite avundsjuk åskådare den här gången, eftersom hon inte mådde bra fysiskt: Två olika delar av ”Ribban”, dvs Ribersborgsstranden som kantar Malmö centrum. Där är sanden vit och vattnet klart. På stenarna utanför den bekväma badbryggan med breda trappsteg ner i vattnet stod svarta skarvar och spanade efter föda i vattnet.
Den tredje dan var vi vid Skanörs hamn, det jag tror kanske är en av världens finaste badstränder när vattnet är över 20 grader, som den här gången.

Fjärde dan, på hemvägen, badade vi vid Klitterhus, Ängelholm.
Och dagen därpå, då vi var hemma, åkte Qarin och jag till vår favoritstrand vid Slätbaken, Dalbystrands badplats. Då hade vi soligt och stilla väder, perfekt för solbad.

Vad viktigt att njuta av naturen och sommarens fröjder! Åkrarna och fruktträdgårdarna och bärskogen har överflöd det här året. Varje dag, vecka och månad är en gåva och en bonus.
Det förstår jag mer än nånsin nu vid 77 års ålder. Livet är i Guds goda händer, och det känns tryggt!

Någon dag innan vi åkte ner till Malmö, fick vi det helt oväntade beskedet att min 10 år yngre bror Bo i Lund hade segnat ner på golvet på apoteket i Lund och fått en stor hjärtinfarkt och dött innan någon kunde hjälpa honom. Vi fick en fin samtalsstund med hans fem barn hemma hos en av döttrarna och hennes familj. Livet är dyrbart och skört.

Min Gittan har i lång tid kämpat med ohälsa och nedsatt lungkapacitet och ork.
Direkt efter hemkomsten i måndags kväll fick jag skjutsa henne till akuten på vårt sjukhus. Hon blev inlagd några dagar och har fått syrgas och lite andra behandlingar.

För en stund sen fick jag hämta hem henne från sjukhuset, och det jag glad och tacksam för.*
Det står i den vackra psalmen 269: ”Sorgen och glädjen, de vandrar tillsammans, medgång och motgång här tätt följes åt.”

Att få vara tillsammans med Qarin i en dryg vecka har varit välgörande och härligt.
Jag är tacksam för livet!

Hälsningar 23 augusti från Ingvar H