I dag är det första riktiga dagen på mina sex veckor på Gran Canaria. Sent i går kväll kom vi med flyget, och Anders Ekstedt, ledare för Turistkyrkans team, mötte med bil och körde oss till lägenheten, där han också omtänksamt hade lagt in lite bröd och pålägg och kaffe och te mm.

I dag har jag haft min första dag på kaféet och träffat svenskar, norrmän och en ganska stor grupp islänningar där vi har pratat ömsom svenska, ömsom engelska. Och dagens poäng var när jag satt och spelade några melodier på pianot, då fyraåriga Nicole som lekte med sin lillebror och sin pappa på verandan kom in och sa: ”Kan du spela Pärleporten?” Det kunde jag, och jag kunde spela Imse, Vimse spindel också, helt självmant.

Och jag har hunnit med mitt dagliga bad, och nu hunnit med mina dagliga rader på bloggen. Här är det 21 grader i havet och 25 grader på land och mer i solen, och det är härligt att leva. Om en stund spelar jag nog ”Pärleporten” som önskesång i den stora programkvällen och säger också lite i andakten på slutet.

I morgon skriver jag lite igen.