Nu har jag funderat lite på orden ”fragment” och ”sammanhang”.
Något typiskt för det moderna livet är ett blixtsnabbt och oerhört stort nyhetsflöde och massvis med intryck som sköljer över oss varje dag. Budskap i både reportage och reklam blir ofta i form av korta fragment, lösryckta ur sitt sammanhang. Paradoxalt nog får dessa fragment nästan ”evigt liv”, eftersom allt under oöverskådlig tid finns kvar på internet i form av bilder, filmsnuttar och textbitar.

Nästan allt kan också ”bevisas” med hjälp av lösryckta fraser, filmklipp och texter tagna ur sitt sammanhang. Lägger man sen till den moderna tekniken med bilder som vi kallar ”photoshoppa”, där man kan montera ihop människor eller människors kroppsdelar lite hur som helst från olika källor, så blir det ännu mer förvirrande. Och genom s.k. talsyntes och förvrängning av ljud kan tekniskt flyhänta människor få vem som helst att säga vad som helst på film. Då blir det i sanning ”Fake news” till skillnad från hur en tidigare president använde / missbrukade uttrycket ”fake news” till att gälla alla nyheter som inte passade honom och hans åsikter.

Det är lite skrämmande hur jag själv så lätt kan roas och fascineras av sån här fragment-presentation ibland. På SVT finns programmet ”Svenska Nyheter” där Kristoffer Appelquist får mig att skratta åt absurda hopklippta fragment som förlöjligar politiker och företeelser och personer just genom att klippa in några sekunder ur ett sammanhang och dra vittgående slutsatser av det. Och så skrattar vi åt en massa människor i stället för att skratta med dem, som förnuftiga människor borde göra.

Det har rapporterats för oss från seriösa media att i USA idag, detta land som i mångas ögon är ”frihetens stamort på jorden”, så är rätt stor del av nyhetsmedierna som TV-kanaler och tidningar nästan helt och hållet dominerade av antingen republikanskt eller demokratiskt politiskt tänkande.  Under förra årets valrörelse delade detta upp och splittrade USA i två ungefär lika stora block. Där kunde och kan fortfarande många människor inte ens umgås i sin egen familj eller släkt på grund av diametralt motsatt tänkande. Och dessa människor följer bara nyhetsförmedlingen från ”rätt” håll och vet nästan ingenting om den andra sidans argument eller nyhetsförmedling. Detta väljer människor frivilligt?!
I våra demokratiska länder har tidigare generationer kämpat hårt för tryckfrihet och liknande frågor just för att slippa ensidig propaganda. Och i många diktaturer kämpar man just nu tappert mot gummikulor och skarp ammunition och felaktigt fängslande och tortyr och terror enbart för att man vill ha allsidig information och demokrati.

Långsiktighet och sammanhang kan verka lite tråkigare än de häftiga korta klippen och fragmenten och ”börsklippen” och otroliga framgångssagorna, man det är ändå genom sammanhang och långsiktighet vi ser och själva blir en del av det verkliga och hållbara.

Det gäller nästan allt i livet: relationer, livsstil, yrkesverksamhet och insatser i världen omkring oss, etik och sann andlighet.
Som ung pojke och ung man utan systematisk teologisk eller biblisk skolning fick jag höra gång på gång: ”Läs sammanhanget, läs helheten! Bygg inte läror och system på enskilda eller lösryckta bibelord!”
Kanske är de principerna värda att tillämpa i många sammanhang.

Det här får jag nog återkomma till.