Vi börjar vänja oss nu…
..vid att inte ta i hand eller kramas när vi hälsar
… vid att många av våra invanda aktiviteter och mönster inte pågår eller fungerar längre.
Jag är van att gå till min kyrka på bestämd tid tre olika dagar i veckan – på tisdag och onsdag på bönemötena och på söndagen till huvudgudstjänsten. Men häromdan fick vi besked om att vi inte kommer att samlas så tills vidare.
…. Vi börjar så smått inse att vi kanske inte behöver hamstra toalettpapper, konserver, pasta och ris intill det absurda.

Läget i vårt land är allvarligt och bekymmersamt med påfrestningar på ekonomin och permitteringar från arbetet och massor av företag i gungning. Många arbetar hemifrån, där det är möjligt, och många av våra gymnasieungdomar och studenter hänvisas till egna studier och större ansvarstagande själva.

Ändå är det ju inte undantagstillstånd i militär bemärkelse. Även om ett försåtligt virus sprider sig ut över vårt land och hela världen och mångas liv är i fara, så är det inte bomber och raketer som slår ner i vår omgivning, inga fientliga bombplan eller attackflyg vars ljud annonserar död och förstörelse. Och det är inte fyra miljoner flyktingar, som ingen vill ha, som trängs på ett litet område och som inte har någonstans att ta vägen.
Vi är fortfarande hemma i våra hem, i vår bekväma tillvaro, och vi har fortfarande vår trygghetszon, även om den naggas i kanten av Corona-viruset och dess följder.

Jag tänker på England under andra världskriget, där i åratal människor levde ett slags vardagsliv mitt under de ständiga bombräderna från det nazistiska Tyskland och dess allierade.

Som bekant är kris något som oftast innebär två vägar eller valmöjligheter – ”att bryta ihop eller att bita ihop”, att visa inneboende mod och kvalitet och generositet och omtanke eller att tänka enbart på sig själv och ”knyta näven” åt andra.

Rädslan och självcentreringen är en farligare smitta än Corona-viruset.
Nu behövs vänlighet och trygga leenden mer än nånsin.

Jag är så glad att jag har kunnat förverkliga mina sångstunder till ukulele på stan ett par gånger redan. Nu behövs ”Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara” och ”Blott en dag, ett ögonblick i sänder, vilken tröst vad än som kommer på”, ja det behövs mer än nånsin.
Nu behövs leende, vänliga och lugna kunder i affärerna med dagligvaror mer än någonsin.

Jesus ord för omkring tvåtusen år sen gäller fortfarande: ”Alltså: allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem.» (Matteusev. 7:12)
”Bekymra er därför inte och fråga inte: Vad ska vi äta? eller: Vad ska vi dricka? eller: Vad ska vi klä oss med?  Allt detta söker hedningarna efter, men er himmelske Far vet att ni behöver allt detta. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.  Bekymra er alltså inte för morgondagen, för morgondagen bär sitt eget bekymmer.” (Matteusev. 6, sista stycket)