Man borde inte vara
inomhus

Man borde inte vara inomhus överhuvudtaget så här års.
Så fort förändras allt i sommarens dagar och nätter.
Dikten jag skrev för några dagar sen om de vita oxlarna
som översvämmade Norrköpings gator och parker
och invaderade mitt synfält,
den dikten stämmer inte längre.
Och rapsfältens intensivt gula hav för en vecka sen
håller redan på att målas om igen till milt grönt.
Man borde inte vara inomhus överhuvudtaget.
Hur ska man hinna se allt?
Skomakaren som höll stängt mellan hägg och syren,
var en klok man.
Men den semestern kan ibland bli väl kort – några dagar
eller nästan bara en kafferast.
Man borde inte vara inomhus överhuvudtaget så här års.
På naturens teaterscen byter aktörerna av varann hela tiden
och fonden och dekoren ändras allt eftersom.
Det är tur att maskrosorna kommer igen gång på gång
till glädje för oss utan trädgård och på femte våningen.
Och hagtornen lyser fortfarande vitt och rosa lite överallt.
Snart kommer smultronen, och blåklockorna kommer att vaja.
Och rätt som det är säger körsbären med glimten i ögat:
”Saknar du fortfarande de vita blommorna?”
Man borde inte vara inomhus överhuvudtaget så här års.
/Ingvar Holmberg 170608/