Mandelkubben i min hand efter allsången i Carl Johans Park i eftermiddags påminner mig om cirkeln som är sluten och mandelkubben i mina tonårs sommarjobb på Norrköpingsbagarn. Då jag jobbade som brödpackare på 1960-talet under ett par lov packade jag de varma och lite svårhanterliga mandelkubbarna i plastpåsar med den överväldigande lukten av hjorthornssalt i näsan. Det gjorde att jag i flera årtionden aldrig åt mandelkubb.

Nu, drygt 60 år senare har jag ”sommarjobb” igen som sommarpastor i Pingstkyrkan under tre veckor, och nu tycker jag om mandelkubbar och bjuder på dem till kaffet i samband med allsången under tre onsdagar. En annan sommar i tonåren jobbade jag alldeles invid Carl Johans Park och kaktusplanteringen som biljettförsäljare och kioskbiträde och springpojke vid turistbåten”Vimman”, som utgick från kanten av Strömmen vid Saltängsbron med spårvagnsspåren. Som brödpackare hade jag i timlön 2 kr 46 öre och fick lönen i sedlar och mynt i en brun papperspåse var 14:e dag, vill jag minnas.

Och nu på gamla dar har jag sommarjobb med mandelkubb igen i min födelsestad som jag kom tillbaka till efter 45 år i olika delar av Sverige och världen.
Mina uppgifter nu är att besöka en del äldre medlemmar, uppvakta några födelsedagsbarn, hålla i gudstjänster och sångstunder med sång och musik och vid behov bistå människor med samtal, själavård och förbön. ”Bästa livet!”, brukar min kristne syriske frisör säga när vi träffas och berättar för varann om vårt kristna liv och tjänst.

Här kommer en kavalkad av bilder från de här veckorna, bl.a. från ”lunchmusik” och allsång i Carl Johans Park, hembesök hos gamle Karl-Erik och gamle Sven och en gudstjänst från i söndags med min sångarkamrat Karin från Srträngnäs.

Hälsningar från ”bästa livet” 23 juli 2025 från Ingvar H